Jimmys blogg

Snödropparna kan vänta

2011-02-18T18:31:00.006+01:00

En gång till - jag gillar vintern. Jag tänker inte klaga över snö ochkyla.Världenkänns frisk och ren och man kan slänga sig på marken och enkelt borsta bort "smutset" från kläderna. Barnenleker som aldrig förr, helt fantastiskt. Nja, den flagande, saltinstänkta lacken på min allt mer sämre begagnade bil tar kanske lite udden av allt det fantastiska. Men såär det ju i denna världdär mask och mal förtär, inget är evigt.

Med ett par av barnen boendes varannan vecka och en tredje boendes ständigt i huset blir tempot lite ryckigt. Ändå verkar det fungera bra och det känns helt ok att forma livet efter att ha barn varje dag kring sig. De blir ju också äldre med tiden och klarar allt mer på egen hand vilket

gör det mer praktiskt för pappan. Senaste tiden har vi vinterfiskat,

shoppat, matat änder,

åkt pulka, lekt hos kompisar, ordnat bio mm mm. Det är nog så att vint

ern bjuder än mer varierade aktiviteter än sommaren även om strandhugg i Rosjön är helt ok då temperaturen stiger. Ikväll är det ganska soft tempo med fredags-tv och lite popcorn för lillkillen och pappa. Det känns alldeles lagom efter en intensiv dag på jobbet och lite efterjobb på andra jobbet. I helgen ska det tom bli lite fest på schemat vilket inte var igår. en vore det ju bra att

kompensera det med lite springa också - -snart invägning på jobbet och avgörande i

vikttävlingen. Tror inte det blir någon seger direkt men varje tappat kilo är än så

länge en seger i sig. Mars får sedan bli ryggmusklernas månad då jag lovat sjukgymnasten att träna upp densamma lite....ryggen alltså inte sjukgymnasten:)

Imorgon får det bli en resa till Tranås på jakt efter en skjorta och en titt in hos mor för att

hämta pilatesbollen, suck. Gymnasten ville se träning tre dagar i veckan, gärna varannan dag. Van vid förhandlingar som jag är prutade jag det omedelbart till två dagar i veckan - inte ett tillfälle mer! Undrar vem som får rätt;)

Fullt hus

2011-02-07T21:44:00.005+01:00

Nu är det tyst och lugnt i huset. För en stund sen var det mer livat. Det är måndag och alla tre barnen finns hemma. Numer är jag pappa på heltid i vardagen. Varannan vecka har jag sällskap av lillkillen jag är familjehem åt och varannan vecka utökas familjen av mina egna småttingar som om nån månad nått de ansenliga åldrarna 8 och 6! Hej och hå vad tiden går.....

Denna vecka är det alltså fullt hus och kvällarna präglas av sagor, disk och tandborstning/hårborstning/nagelklippning/eksembehandling mm mm.

Som om jag inte hade nog att göra lyckades jag skapa lite merjobb denna afton, till ingen nytta kan det verka just nu. Sonen har länge klagat på sitt långa hår och inte har det blivit av att klipptiden bokats. Nu tänkte den gode fadern att vi kunde lösa det provisoriskt på egen hand...provisoriskt kan man nog säga att det blev. Efter en del svett och tårar kan jag nog skicka iväg sonen till skolan imorgon men tiden hos frisören måste nog bokas nu. Min förhoppning är att det blåser och snöar kraftigt imorgon så kanske håret ser lagom rufsigt och spontant ut. Då framstår kanske mina bristfälliga frisörkunskaper inte så övertydligt. Tänk att jag aldrig lär mig. Dels att se mina begränsningar, dels att inte starta stora projekt strax före läggdags i skumt ljus.

Vad ska jag ta mig till imorgon....börja riva tapeter när barnen lagt sig kanske:)

Nattsvart

2011-02-02T18:36:00.005+01:00

Många är de som ojar sig över den bistra och kalla vintern, jag hör ej till dem. Det är med stor tillfredsställelse jag konstaterar att isen håller måttet och erbjuder pimpelfiske in på vårkanten. Barnen är överförtjusta i snöhögarna och kläderna slits inte lika snabbt då utförsåkningen har något bättre underlag än nattgammal frost.

I dagarna har det dragit in lite mildare luft och bjudit på ett par plusgrader. Det är helt ok. Även de dagar då temperaturen stannar under nollstrecket kan jag se att solen tar på snödrivorna när dagsmejan slår till. Vem kan då förbanna vintern. Nej det är bättre att njuta av dess fördelar samtidigt som man hälsar ljuset och värmen tillbaka, allt i rättan tid. Såhär i kyndelsmäss då ljusstumparna från julens högtider bränns ner i kyrkor och hem passar jag på att mörklägga granen i trädgården. Den har blivit lite som en kär gammal vän då den markerat gränsen för bekvämlighet och civilisation utanför köksfönstret. Nu när våren faktiskt börjar skymta fram vågar jag dra kontakten ur väggen för denna gång.

Istället för mys i mörka vrår vid levande ljus är det snart dags att börja stympa blommor och plantera sticklingar, börja beställa fröer som man lovade sig själv att inte så till våren efter att landet växte igen förra säsongen samt när bara snön dragit sig tillbaka lite till - premiärgrilla vid grillplatsen i skogen bakom huset. Jag älskar årstiderna, alla underbara på sitt sätt. Just skiftningarna och brytningstiderna är ju själva tjusningen. Tänk hur underbar våren kommer vara just tack vare att vintern var så total! Tack Bore för den upplevelsen.

Nu mot kontakten i väggen vid entrén....plopp!

Fiske i styv kuling

2011-01-29T19:54:00.005+01:00

Har man väl planerat något i familjen gäller det att hålla fast vid planen, man vet aldrig när möjligheten kommer igen.

Idag var det pimpel och korvgrillning som hägrade och ingen blåst i världen fick avskräcka. Visst var det lite bistert innan skaran av tappra fiskare sökt sig över sjön till en plats med lä, men med förnimmelsen av grillad korv i näsan och stor förväntan på hur fiskarna under isen skulle bete sig strävade vi samlat i motvind utan att tappa fart i steget.

Barnen hade väl aldrig riktigt prövat vinterfiske förut så de tyckte det var extra spännande.

Nervositeten för att bege sig ut på isen la sig snart eftersom det första borrade hålet visade på betryggande tjocklek. Det dröjde inte länge förrän sonen i gott samarbete med pappan dragit upp den första firren. Snart därefter var det dotterns tur. Hon var nog den som blev riktigt biten på fisket och snart klarade hon det hela på

egen hand.

Fiskarna var små, men matsäcken välfylld. Hela utflykte

n blev en rolig dag att minnas och det

är flera som sover sött i natt. Inte är det någon som ångrar att vi trots

blåst och hotfulla skyar gav oss ut några timmar. Med hem finns bilder på ögonlocken som berättar om darrande linor, krypande larver, brinnande pinnar, korpar, rådjur, abborrar och piskande vind i trädkronorna högt ovanför. Till min egen huvudkudde tar jag nog särskilt med mig minn

et av min vilt men kontrollerat viftande dotter då hon på helt egen hand landade sin första pimpel-fisk. Grattis gumman:)

Från mousse till taco

2011-01-28T19:41:00.004+01:00

Det här blev en fredag i 110 knyck! Upp i ottan då bilen skulle på verkstad i grannsta'n innan jobbet började. det gick förvånansvärt snabbt, men kanske genomförbart tack vare att sänglampan släcktes i rimlig tid.

Väl på jobbet fanns det fortfarande tid till det numer traditionstyngda fredagsfikat. Jo det ska väl vara en frukost men numer bjuder seden att någon form av sötsak serveras ar

betslaget strax före 8 på morgonen, idag hemmagjord chokladmousse. Jag lapade snabbt i mig den gräddbaserade delikatessen och formligen kände hur kilona rann av mig i bästa lchf-anda.

Efter en ganska tacksam dag på jobbet fick barnen snällt följa med till verkst

an via ica maxi och de nödvändiga inköpen. Efter visst parlamenterande kom familjen fram till

att tacos var den bästa kompromissen denna fredag. Pappan räddade dock menyn genom att blanda till egen tacokrydda. Det är ju faktiskt inte särskilt svårt och man slipper de mest mystiska tillsatserna. Kanske får bli lite mer salt nästa gång bara.

Imorgon bär det av till sjön där småttingarna ska få visa sina fiskefärdigheter. Vi hoppas på kiloabborren, men har korv med för säkerhets skull. Hoppas ni alla mer eller mindre nära och kära får en underbar helg och att ni tar till vara ett par riktiga vinterdagar med någon plus eller minusgrad på sin höjd. Ha de'

Första 35 i backspegeln

2011-01-26T18:25:00.004+01:00

I mitten av Januari gick den 35:e årsdagen av min födelse av stapeln. Själva födelsedagen firades med kallt te och kokt ägg serverat på bricka av sonen, knappa 8 år. Visst fanns det mer att önska rent kulinariskt men det värmde i hjärteroten att barnaskaran ville uppvakta sin gamle far på hans högtidsdag - redan 07:00 dessutom! Det blev en lång födelsedag.

Själva huvudfirandet var förlagt till dagen efter födelsedagen varför jag fick mycket tid öven att fira rätta dagen med storstädning. Visst kan det upplevas lite galet men att få möjlighet att göra vad man vill en hel dag erbjuder sällan skådade möjligheter att ta han om en hel del praktiska saker som gärna förbises i den ensamboende pappans vardag.

Året har sedan fortsatt med att komma in i arbetsvardagen efter alla helger. Det har gått snabbt och nu rullar det på med deltidspolitik och skoljobb liksom under de senaste fyra åren. Samtidigt är det mycket som förändras under resans gång och livet ter sig inte likadant som för några månader sedan, tvärtom. Förutom att det sk kärlekslivet frodas och har hälsan :) så visade det sig att en liten kille som bott hos mig halva tiden till vardags numer huserar här hos mig på heltid. Det känns spännande, utmanande och lite nervöst så klart men hittills funkar allt finfint.

På jobbet pågår den årliga viktminskningstävlingen och var och varannan människa kämpar med sin unika metod och strategi. Själv har jag för en tid beslutat återta korståget mot kolhydraterna och med öppen famn välkomna fet mat i mitt liv. Hittills går det finfint och mina extrakilon "rasar". Men allt bättre midjemått, ökad kondition och tillräcklig sömn finns tom lite lust och ork att återvända till bloggandet. Numer tänker jag försöka vara lite mer vardagsnära och personlig i denna blogg medan politiken i första hand flyttar till bloggen "Frihet att växa" (www.fp-aneby.blogspot.com). Det sker på försök ett tag sen får det bli utvärdering. Nu stundar sagostund med efterföljande nattning av de tre juvelerna. Kanhända blir det lite räkfrosseri för pappan efter denna utomordentliga insats, det visade ju -0,5kg på vågen sen igår! Vi hörs snart/ Jimmy

Sist på jobbet

2010-11-22T17:41:00.003+01:00

Ibland händer det att allt inte hinns med då det ska göras, eller att man skjutit upp saker som till slut blir akuta. Vid dessa tillfällen faller det sig ofta att man blir sist kvar på jobbet. Jag tycker det är en skön upplevelse.

Det är klart att när annat väntar och det står klart att man ännu en gång kommer för sent hem, till förskolan eller till nästa aktivitet - då är det allt annat än skönt. Men när kvällen ka´n avlöpa efter egna önskemål och jag gör precis vad jag vill, då kan det vara riktigt skönt att dröja kvar vid arbetsplatsens dator. Den kan få stå på lite medan man bläddrar i kvällstidningen och laddar med lite kaffe. Långt bort hörs en dörr som stängs och några som säger "hej då, ses i morgon". Den uppgift som man själv tänkt genomföra kan nu få ta den tid jag väljer att det ska få ta. Det är nästan aldrig fallet annars.

Visst är det oklokt att låta dyrbar fritid gå upp i rök bara för att man inte varit diciplinerad nog att genomföra arbetet på arbetstid, men bara upplevelsen av att jag jobbar om jag vill är en ren lyx. Som nu till exempel, jag bloggar lite innan det blir jobb på riktigt.....nu vill säga. Hörs!

Där fick man så man teg

2010-11-18T20:22:00.003+01:00

Ja vad säger man. Jag har verkligen fått ha mitt senaste blogginlägg i minnet denna dag då elever visat sig från sin mindre fördelaktiga sida. Eftermiddagen och kvällen gav ändå lite mer värdefulla timmar med de egna telningarna. Tranås köpmannaförening slog på stort och tände upp storgatans ljusallé till toner av Jessica Andersson och Jan Johansen. Hela äventyret var en slump eftersom målet med stadsbesöket var införskaffande av hönsfoder, kaninhö och inte minst ett par handskar till min stora lilla son som likt var och varannan sjuåring råkar glömma både det ena och det tredje lite här och var. Med nya handskar och mat till djuren inväntade vi ljusspektaklet tillsammans. Från scenen cirklade färgade strålkastare mot himlen och pampig musik ekade medan nedräkningen pågick. När ljusen i alléns träd slutligen tändes undrade barnen vart de häftiga ljusen på himlen tog vägen? Kanske liknade det ett litet antiklimax, men på väg mot bilen var det ändå ganska fint att gå mitt på den avstängda storgatan belyst från träden mot norr och söder.

För att ändå inte dagen skulle sluta helt på topp verkar det som om dottern lyckats tappa en vante i sta'n och sålunda är inte vinterbeklädnaden av barnaskaran helt komplett trots resan till Tranås....hm...typiskt.

Imorgon bär det av mot hufvudstaden ännu en dag där folkpartiet håller partiråd. Vi ska välja vice ordförande och ta del av valanalysen. Återstår att se om vi kan ana några bra lärdomar inför 2014.

Så imponerad

2010-11-17T20:07:00.003+01:00

Under morgonen och förmiddagen hölls storsamling för både vuxna och elever på jobbet. Dagen skulle bla handla om nyheter inom det gemensamma belöningssystemet och behandlingsmetoden. Som inledning visade en rad elever upp vad de lärt under hösten då de börjat på musikskola. Det bjöds på flöjt, cello, trummor, solosång och ännu mer ändå!

Det hugger tag i hjärteroten då man får se barn man kämpar tillsammans med dagarna i ända visa upp nya förmågor inför en folksamling med hundratalet åhörare. De som tar mod till sig och uppträder är helt skilda individer med olika bakgrund men med det gemensamt att starten på livet på många sätt varit tuff och orättvis. För en del har livet nog både en och annan gång känts meningslöst och allt för nyckfullt. Men i barn bor en oerhörd läkekraft som om bara omgivningen tillåter, ibland på bråkdelen av en sekund överbryggar allt elände och låter barnet komma till sin rätt. Jag såg idag unga människor som lärt sig kunskaper och färdigheter för en framtid bortom imorgon. Det är inte självklart att man ser någon mening i det som är bortom imorgon då livet visar sig från den mörka sidan. Under förmiddagen idag fanns tillsammans med dessa unga människor andra, vuxna, som uppriktigt och helhjärtat genom sin närvaro och outtröttliga tilltro till framsteg och förändring visade att framtiden är formbar. Det vuxna och barn gör idag spelar roll för morgondagen. En arbetsinsats, om än i en känsla av nervositet eller emotionell nakenhet, kan spela stor roll och bära med sig många goda konsekvenser.

Vore det inte sant och trodde inte barnen på de vuxna som säger att framtiden är formbar skulle inte elever lära sig spela cello, de skulle inte försöka lära sig division, de skulle inte öva på att visa ansvarstagande eller hjälpsamhet. Bara om man litar på att allt detta kommer påverka min egen framtid blir det meningsfullt att lägga arbete och energi på det. Imorgon möter jag dessa barn för ännu en dags stötande och blötande i vardagens arbete, glädjeämnen eller konflikter. Med mig tänker jag bära bilden av nykläckta musiker som i de flesta fall tveklöst kommer öva vidare vecka efter vecka för att i en nära framtid kunna spela ett nytt stycke. Tänk vad många fler saker de barn jag möter kan förverkliga i samma framtid när de kan ännu lite mer matte, svenska, socialt samspel, lek, läsning eller berättande. Bara jag visar tilltro och förväntan kommer sannolikt dessa unga människors inneboende livskraft ta oss framåt ännu några steg in i en framtid med oändliga möjligheter...

Oxsvanssoppa på försök

2010-11-15T19:13:00.003+01:00

Som ett led i att försöka bättra på hälsan ingår att skärpa upp kosthållningen. Där tycker jag det blir roligare med en tillåtande attityd än att rada upp förbuden.

Om jag försöker hålla god kvalitet på det jag stoppar i mig och lägger lite planering och omsorg på matlagningen tror jag det blir mindre gluff gluff och mer njutning. När maten håller bra klass äter man ju med lite mer eftertanke och närvaro. Jag går hårt ut med ett långkok. För första gången lagar jag oxsvanssoppa. En mystisk rätt som tack och lov såhär långt väcker mer munterhet än skepsis i barnaskaran. "Visa mig en svans!" ropar barnen i kör medan pappa fiskar upp en decimetertjock svansrot från oxe. Ja, som sagt, det återstår att se om även slutresultatet faller alla i smaken - det doftar ok såhär långt.

Kanske är det att lägga ribban lite väl högt att laga långkok varje dag, men lite oftare skadar inte. I kombination med lite promenader och gymnastiska övningar i vardagsrummet ska nog både själ och fysik möta en gynnsam utveckling den kommande tiden. Återkommer med rapporter.

Tillbaka till bloggen

2010-11-15T18:55:00.002+01:00

Efter att ha tagit time-out från bloggandet är planen att återuppta det, helst som en daglig vana. Det återstår väl att se hur det går med den saken. Några veckor har upptagits av att bla förhandla mellan de lokala partierna, delta på nationell fältkonferens inom folkpartiet som representant från Jönköpings län samt att tampas med lite baciller som frodats i en familj med sömnunderskott. Efter att ha återuppstått från sängläget känns det som ett gyllene tillfälle att ta tag i livet.

Under helgen som gick besökte jag Östasiatiska muséet i Stockholm med delar av den kinesiska terrakottaarmén utställd. Huvudstaden bjöd på hyfsat väder och god mat. Skönt med lite kortsemester mitt i allt sammans. På fredag blir det till att återvända för en dag då partiet håller partiråd. Vice ordförande ska väljas och valanalysen presenteras för en skara partiföreträdare från landets alla hörn. Samlingen sker i riksdagens andrakammare. Det blir trevligt att träffa lite folk inom partiet även om det blir en lång dags färd. På lördag går ännu en längre tripp av stapeln eftersom familjen trillar in hos lillebror och dennes familj. Brorsdottern firar första året vilket blir ett gott skäl för ett besök. Målet ligger strax utanför Hörby, mycket bilåkande men väl värt besväret.

Till sist denna dag kan jag berätta att Allians för Aneby träffade pressen idag och meddelade att överläggningarna om hur uppdragen i kommunen ska fördelas mellan partierna nu avslutats - i samstämmighet ska tilläggas. Centern får tillsätta kommunstyrelseordförande och allmänna utskottet, medan folkpartiet och kristdemokraterna tillsätter var sin utskottsordförande. Folkpartiet får även kommande fyra år ordföra över de sociala verksamheterna samt fritid. Återstår att se vilka personer som nomineras inom de olika partierna...

Kommande veckor under hösten är tanken att alliansen får skriva ihop sig ytterligare kring kommande års politik och arbetsformerna för en stabil majoritet. Dags att lära av de år vi har i bagaget!

Nog skrivet för denna gång - ses imorgon då.

Jag företräder en liberal politik - överraskad!?

2010-10-06T18:55:00.005+02:00

Det är vacuum efter valet. Förhandlingar pågår lite varstans i det politiska Sverige och media skriver löpmeter av artiklar för att vrida och vända på det vi vet och det vi ännu inte vet. Även på min hemmaplan pågår den politiska ringdansen, eller "hela havet stormar" om man så vill. Jag menar inte alls att det är kaos eller så, men efter ett val är det alltid några som känner att det borde funnits åtminstone en stol till...åtminstone för mig!

Det vore märkligt om människor som företräder politiska intressen men som inte får nog med inflytande skulle vara nöjda. Men så ser demokratins verklighet ut. Inte nog att man först ska försöka få väljares mandat för den politik man driver, efter valet ska man övertyga andra partiföreträdare om att de bör samarbeta eller samverka med just mig. Ja, det är klart att om man får mer än hälften av rösterna kommer det ju i ett annat läge men det händer ju tack och lov inte så ofta. Det är något friskt över det demokratiska systemet där man tvingas söka samarbeten för att få inflytande, kompromisser blir en förutsättning och de enkla svartvita svaren är en omöjlighet

Det finns en del som talar om utfrysning och näst intill mobbningslika uppträdanden gentemot Sverigedemokraterna såhär efter valet. Jag kan hålla med om att sabotagen och personangreppen gentemot partiets företrädare är helt oacceptabla. Däremot är det nog dags för lite självinsikt i de Sverigedemokratiska leden. Man kan inte förvänta sig att andra partier arbetar för något annat än att den egna politiken ska få största möjliga genomslag. Jag arbetar tex föga överraskande, för att folkpartiets liberala politik ska sätta största möjliga avtryck i kommunen. Ska det bli möjligt behövs samarbete med andra och det sker företrädelsevis inom ramen för alliansen. Om ingen vill samarbeta med mig och mitt parti blir det till att gilla läget och inse att inflytandet blir därefter. Handlar det automatiskt om mobbning? Knappast. Det handlar om att den politik jag företräder inte accepteras av övriga.

I Sveriges riksdag förhåller det sig så att SD's politik och värdegrund inte faller något annat riksdagsparti i smaken och därmed säger de som representerar 94,3% (!) av väljarkåren "nej tack" till samarbete med SD. Är det konstigt om resterande 5,7% får ett begränsat inflytande? Jag tycker inte det.

Vem skulle du sakna?

2010-09-25T09:21:00.004+02:00

Alla har vi nog någon gång fått känna av hur det är att skiljas från en nära vän eller familjemedlem, för en stund eller för gott. Kanske har vi även någon gång fått känna på hur det är att vara saknad av andra. Det är märkligt det där hur vi människor ofta först i efterhand kan tänka oss in i frånvaron av en annan människa.

Förhoppningsvis ingår var och en av oss i ett större eller flera andra sociala sammanhang där vi tillsammans med andra människor utgör en verklighet som inte blir sig lik om den ena eller andra är frånvarande. Av olika anledningar händer det ibland att en människa försvinner för en kortare eller betydligt längre tid från arbetet, från kören, från grannskapet eller kanske är det en vän som inte går att nå en tid. "Man saknar inte kon förrän båset står tomt" heter det klokt i ordspråket. Nu ska vi väl inte likna varandra vid mjölkboskap, men viss ligger det mycket i det där.

Tänk om vi kunde vara lite noggrannare att faktiskt uppskatta varandra för de vi är medan vi ses öga mot öga. Det kan handla om beröm för det vi utför för varandra i arbetet eller kanske att sätta ord på en uppskattad vänskap. Vem vet hur mycket ett vänligt ord betyder för den som tar emot det. Ofta landar det vi säger tyngre i andra människor än vi själva kan ana. Vem har du saknat denna vecka? Vet den personen att den saknas när ni inte ses?

Jag vet flera människor som normalt är delar av min tillvaro men som inte varit närvarande denna vecka. Det är närstående, familjemedlemmar och folk på arbetet. Förhoppningsvis vet dessa människor att jag uppskattar deras närvaro i vanliga fall, men för säkerhets skull får jag ta tillfälle att tala om det då vi ses igen. Till sist en särskild hälsning - Laura, både jag och Mona tycker dagarna i skolan blir betydligt trevligare av din närvaro. Hoppas familjen och du själv snart är friska så du återvänder till oss.

Börjar komma ifatt.

2010-09-21T20:30:00.005+02:00

Idag har man börjat komma ikapp i vardagssysslorna. Smutstvätten krymper undan så sakteliga. Under resa till Eksjö där jag medverkade vid ett möte om kommunalförbund som ska jobba med rehabiliteringsinsatser för....äsch, ett möte helt enkelt, passade jag på att köpa lite blommor som får lysa upp vid ingången och en rejäl säck hö till kaninen. Denne fick även buren städad sedan jag hämtat barnen på förskola och skola.

Hönsen har matats och huset är hjälpligt städat. Nu ligger det rena tvätthögar på matsalsbordet men de får ligga ett par dagar, lite skönt att titta på dem. Valrörelsen har satt en hel del praktiska göromål åt sidan. Nu känns det underbart att livet får lite normalitet och struktur igen. På val.se följer jag rösträkningen på länsstyrelsen och får uppdateringar om huruvida några kryss hamnat på undertecknad. Ikväll då Aneby, Eksjö och Tranås återstår att räkna har jag skrapat ihop ca 40 kryss. Förra valet fick jag 60 riksdagskryss så det ser bättre ut denna gång - kul. Sen blir det intressant att följa kommunvalsräkningen under slutet av veckan.

Imorgon blir det till att jobba från tidig frukost på jobbet för att kasta sig hem under eftermiddagen och ta emot lillkillens "socialtjänsttanter" (tror inte de följer bloggen, kanske). Just nu är det full fart på honom och han bubblar av prat som är ganska lätt att förstå. Återstår att avveckla nattblöjan men det får vänta ett tag. I nästa vecka bör partiöverläggningarna komma igång lokalt och grunden för kommande mandatperiod ska läggas. Återkommer med uppdatering kring detta. Nu återstår av den här dagen att ligga lite i soffan, mumsa nåt och förhoppningsvis somna efter att man tagit sig ända fram till sängen.....

Ditt förtroende - mitt ansvar!

2010-09-20T14:39:00.003+02:00

Visst är det så att valresultat kan gå både upp och ner i val. Just denna gång är det motvind för folkpartiet lokalt och nu väntar jag med spänning på persovalsresultatet. Oavsett om det visar ökat eller minskat personligt stöd har jag samma uppdrag och utmaning de kommande åren.

Jag söker stöd för att föra liberal politik och får det stödet av väljare i min kommun. Varje enskild väljare förväntar sig att den som väljs gör sitt bästa och är trogen sina övertygelser. Uppdraget förändras inte utifrån valresultat. Jag tänker de kommande fyra åren (till att börja med) arbeta stenhårt för att SD's närvaro i kommunfullmäktige blir en parantes i historien. Jag tänker också försöka sätta fokus på förskolan och skolans kvalité, på nödvändiga resurser i äldreomsorgen och möjlighet för alla människor att delta i samhället på lika villkor, för att nämna några saker.

Att Aneby kommun får "stoltsera" med toppnoteringar för SD i länet och i landet skulle kunna tolkas som att kommunen blivit kall, sluten och betydligt mer egoistisk. Jag vägrar acceptera detta och är övertygad om att vi kan bygga kommunen stark utan att ställa människor mot varandra. Tack till alla er som stöder mig och Folkpartiet i det politiska arbetet, vi ses ute i verkligheten

- Jimmy Henriksson, ordförande.

Med en besk eftersmak

2010-09-20T00:11:00.003+02:00

Valet är snart till ända för denna gång. I skrivande stund saknas resultat från ett distrikt i aneby kommun men trenderna är klara. Folkpartiet liberalerna går bakåt och orsakerna kan antas vara många men valanalysen får vänta någon dag.

Det som överskuggar allt annat inatt är att sverigedemokraterna växer och kommer få flera mandat i fullmäktige. Partiet blir tom klart större än i Sveriges riksdag. Nu är det uppenbart att främlingsfientlighet och rasism satts på kartan även i Aneby kommun. Visst förekommer inslag i SD's politik som kan tyckas harmlös, men partiet har sina rötter i svensk nynazism och detta avspeglas fortfarande i ett partiprogram som gör skillnad på människor utifrån härkomst och som mycket väl kan sägas avspegla en rasistisk politik.

Nu inleds samtal mellan de olika partierna och så småningom får vi se hur kommunen ska styras och i vilken riktning politiken ska utvecklas. Jag vill framföra ett stort tack till alla inom Folkpartiet liberalerna som jobbat hårt för ett förnyat förtroende. Jag vill även passa på att tacka övriga partier inom alliansen för ett gott samarbete och oppositionen för en god ton i debatten. Politik handlar om att bryta alternativ mot varandra samtidigt som vi måste kunna föra debatten sakligt och utan personangrepp - en utmaning även för kommande år.

Nu blir det några timmar på huvudkudden för att imorgon återvända till vardagen med beredning inför vård- och omsorgsutskottet. God natt!

En hälsning i valspurten

2010-09-14T11:50:00.007+02:00

Med knappa fem dagar kvar i valrörelsen skickar jag med en videohälsning. Det är ett par minuter om vad en röst på Folkpartiet i Aneby kan innebära. Jag har i ett par debatter förklarat att vi ska öka fokus på kommunens huvudsakliga ansvar inom förskolan, skolan, äldreomsorg och de sociala verksamheterna. Jag hoppas du som tittar/läser känner dig trygg med att rösta på Folkpartiet såväl lokalt som nationellt. Partiet har profilerat sig inte minst som skolpartiet framför andra. Låt rustandet av den svenska kunskapsskolan fortsätta minst fyra år till, det om något är värt en röst på (FP). Tills på söndag finns möjlighet till konsumentupplysning tex i detta filmklipp (sorry för 10sek dålig bild inledningsvis) - vi hörs!

SD-kupp a la Hollywood

2010-09-12T09:32:00.002+02:00

Istället för att bombardera med argument eller valtekniska allianser har Filip och Fredrik en lite annan strategi gentemot Sverigedemokraterna. Förvandling inifrån är deras melodi då de med Sveriges somaliska minoritet inser att ett övertagande av SD inte alls är någon omöjlighet. Sanningen är väl att liknande övertaganden av andra svenska småpartier skulle vara lika möjliga teoretiskt sett. Det är väl med en rejäl glimt i ögat Filip och Fredrik lanserar sin plan, men det är likväl kittlande och ganska kul. Se hur de smider sina planer i detta klipp på Expressen-tv. Mycket nöje.

En vecka kvar

2010-09-11T15:32:00.002+02:00

Jo det blir mycket politik just nu men konstigt vore väl annars. Samtidigt innebär valarbetet inte bara partipolitik. Som politiker är man vanligtvis en social varelse och alla de möjligheter att träffa folk och samtala leder till en hel del spännande möten. Det gäller att som alltid om man vill använda sig av en bra mötesteknik se till att båda öronen är spetsade och att den enda mun man har håller sig lugn.

Genom att riktigt lyssna och visa genuint intresse av det andra människor vill förmedla tror jag man enklast vinner respekt och lyhördhet hos andra människor. Det är tämligen meningslöst att kasta sig över människor med information eller argument som de inte efterfrågar. Har man tur finns det också en del att lära av det andra berättar. Där finns vittnesmål om ur saker och ting fungerar i samhället, såväl bra företeelser som dåliga. Visst går man på en mina ibland och får lyssna till personer som endast vill höra sin egen röst och gärna stolt visar sitt missnöje och förakt för andras värderingar, men dessa människor kan man med gott samvete hålla sig kort med och lämna därhän.

Kommande vecka blir mitt stora mål att intensifiera kontakten med människor i min omvärld ännu mer för att ingen väljare ska kunna säga "alla säger ju samma sak, jag vet inte så mycket om ditt eller datt, ingen lyssnar ändå på oss vanliga människor, jag tycker valrörelsen inte märks så mycket, vad vill folkpartiet?" Som politiker och folkvald är det mitt kall och uppdrag att med skyltar, flygblad, blogg, facebook, samtal etc försöka folkbilda och konsumentupplysa. Efter den 19:e är det ju så dags! Extra kul denna valrörelse är att flera personer via mail eller telefon faktiskt direkt efterfrågat information. Jag hoppas andra uppfattar mig som en tillgänglig och sympatisk politiker som man just kan vända sig till direkt, det är ju andras förtroende som ska vara det mandat jag arbetar utifrån....

Var glaaad var glaaad!

2010-09-09T22:27:00.002+02:00

Parti- och valstrateger brukar påminna om att "den som ser ut som en vinnare tenderar att bli en vinnare". Härav kan man som politiker lära att med ett leende och en ballong är det fler som vill lyssna på ditt budskap och det "smakar" förmodligen lite bättre.

Jag har inte forskat så djupt kring om detta stämmer i större utsträckning, men efter de senaste dagarna låter det inte otroligt. Alliansregeringen har vind i ryggen tycks det medan oppositionen har en uppförsbacke hela vägen in i mål. Enligt strategernas råd skulle det i så fall orsaka större leenden och än fler ballonger från vänsterpartierna - men icke. Aldrig har man väl mött så bistra och ilskna uppsyner. Mona Sahlin visar imponerande förmåga till entonighet med obefintlig passion, Maria Wetterstrand är anigen stram i vanliga fall och såg/lät till och med ilsk ibland i partiledarutfrågningen i SVT. Ohly tappar humöret inför kameran (möjligen provocerad men likväl) och blänger och svär. Inga munra ballongsläpp där inte. Ser alliansens partiledare allvarliga ut framstår det som munterhet i relation till oppositionen.

Nu vill jag ju gärna tro att sinnelaget hos partiledarna färgas av hur deras respektive politik tas emot hos befolkningen. Här har allianspartierna i varierande grad ett försprång. Även om ett par i gänget haft det motigt stundtals spelar man i trevligt sällskap och tycks det, i det vinnande laget. Just lagspelet kommer vara det som avgör hur framgångsrika regeringsalternativen blir. Det gäller inte bara att prata ihop sig inför valet för att få trovärdighet i valspurten. Väljarna tänker ett par år framåt och gör en bedömning av hur samspelta de olika lagen kommer vara över tid. Även här är det fördel alliansen som på ett historiskt sätt manifesterat borgerlig regeringsduglighet.

Ikväll, om en stund, tittar jag på tv4's dueller mellan Borg/Östros samt Reinfeldt/Sahlin. Jag tror inte någon kommer låta så munter men priset "kvällens olyckskorp" står mellan Sahlin/Östros med stor fördel Tomas Östros. Återstår att se om jag får rätt - god afton=D=D=D

Skoldebatt i P4 Jönköping från Gnosjö

2010-09-08T19:13:00.002+02:00

Eftermiddagen handlade idag om skolan för min del. Riksdagspartierna möttes i en radiodebatt där olika politiska förslag kring skolan debatterades och bröts mot varandra.

Jag framhöll vidden av den reformering och upprustning av den svenska skolan Folkpartiet och alliansregeringen påbörjat. Min önskan att vi får fortsätta det arbetet framgick i debatten. Oppositionen talade yvigt om allt de velat genomföra med skolan och man kunde bitvis få bilden av att sossarna haft stora ambitioner men allt för lite tid. Jag synade deras politik och påpekade att om man hade en politik att tala om skulle väl många fler reformer genomförts under alla de år socialdemokratin haft inflytande över skolpolitiken.

Det huggs mycket på FP från vänsteroppositionen samtidigt som politiken i snart sagt alla partier närmat sig den FP drivit sedan länge. Jag hoppas för eleverna och det framtida svenska samhällets skull att rustningen av kunskapsskolan med nationella prov i år tre och sex, betyg från år sex, stärkt elevhälsa, fler specialpedagoger, stärkt lärarutbildning mm får prägla de kommande åren genom Folkpartiets och alliansens intensiva arbete.

Ta gärna del av debatten på P4's hemsida (del ett och del två) och roa dig med att betygsätta eller kommentera min insats. Du har väl inte heller missat mitt filmade inlägg i valfilmen på SR's valsajt

Skolan i fokus med all rätt!

2010-09-06T20:01:00.003+02:00

Sitter i skrivande stund framför valrörelsens första partiledardebatt med samtliga på plats i live-tv. Lite speciellt denna gång är att partierna möts i en temadebatt och ämnet är skolan. Väljarna rankar skolfrågan i topp över viktiga valfrågor.

Det är ett gyllene utgångsläge för de liberala krafterna som i skepnad av Folkpartiet snart sagt alltid har lyft fram utbildning och kunskap som grundstenen i en stark demokrati. Med en skola som förmår förmedla kunskap till eleverna möjliggörs individuella klassresor och människors personliga drömmar kan förverkligas.

Nu står väljarna inför ett ödesval som kommer påverka svensk skola under många decennier. Alliansregeringen har med utbildningsminister Björklund i spetsen reformerat hela utbildningssystemet från förskola upp till universitet med syfte att skapa en kunskapsskola som tillvaratar alla elevers fulla potential. De som vill snabbare fram ska få utvecklas i sin takt och de som behöver mer tid och stöd ska med tex speciallärare och stärkt elevhälsa stöttas i sin skolgång. Med tydliga avstämningar genom nationella prov, skriftliga omdömen och betyg i tidigare år förtydligas vilka mål elever når och rätt insatser kommer på plats i rätt tid. Med Folkpartiets skolpolitik kan förhoppningsvis de elever som chockas av ett dåligt betyg i skolår åtta minska och dessa får mer än ett och ett halvt år på sig att nå målen och bli godkända. Med betyg redan i år sex ökar elevers och föräldrars makt att trycka på för tillräckligt stöd i god tid.

En kunskapsskola med elever som når sina mål gör Sverige internationellt konkurrenskraftigt i framtiden. En sådan skola gör att vi klarar behålla och utveckla den väfärd vi vant oss leva med. I höstens val avgörs om upprustningen av skolan får fortsätta eller om det blir helt om och tillbaka till den skola där elever halkat efter i internationell ranking och där arbetsro satts på undantag. Rösta för kunskap och arbetsro - rösta på Folkpartiet den 19:e september.

Valkamp med en doft av stekt strömming

2010-09-02T17:02:00.005+02:00

Jag är i skrivande stund hemkommen från Adelöv marknad där dagen för min del handlat om att sida vid sida med färsk fisk och sydamerikanska öronmuffar möta människor, dela ballonger och personvaljsmaterial samt tala politik. De politiska samtalen uppstår alltid på marknadsbesökarnas egna initiativ och blir fler än man kanske tror. För en folkpartist verkar det vanligaste samtalet inledas med "Ni och Björklund är på helt rätt väg när det gäller skolan..." Men idag blev det även lite energisnack, prat om äldreomsorg och några tankar om jobb till unga för att nämna några samtalsämnen.

Det som slår mig efter ett par marknader är hur positiva och glada de människor är som jag möter. Klart samtalen påverkas av att alliansregeringen leder stabilt i opinionen och att Fp klarar sig bra hittills och tycks öka undan för undan. Om man bara läser av folk och inte tränger sig på för mycket uppstår ständigt nya möten där människor efter någon artighetsfras ofta kommer in på politikens område. Jag önskar orken och tiden fanns oftare till att bara stå och samtala med människor och lyssna på inte sälla kloka synpunkter som utvecklar och berikar det politiska arbetet.

Tiden fram till valdagen kommer nu helt handla om att framhålla Folkpartiets ambitioner och att tydliggöra för dig som bor i Aneby kommun och Jönköpings län att jag gärna vill ha ditt förtroende och stöd i arbetet de kommande åren. Kunskapsfokuserad skola, äldreomsorg med individuell valfrihet och mer forskningsgrundad socialtjänst utgör delar av den politik jag tänker driva framöver, en politik som färgas av individuell frihet och personligt ansvarstagande.

Jag hoppas också att du som möter mig uppfattar mig som en lyssnande person även om våra åsikter skulle gå isär. Nu är det 17 dagar kvar på valrörelsen, hoppas vi hinner träffas igen här, på gator och torg, på jobbet, nätet eller i något annat spännande sammanhang - vi hörs!

Utrikespolitik i vänsterled

2010-08-27T11:41:00.004+02:00

Ännu en gång tillåts vänstern, Sveriges tidigare kommunistiska (om man ska lyssna till partiledaren iaf), genomsyra den utrikespolitik som är tänkt om vänsteroppositionen med Sahlin i täten får regeringsmakten.

Redan nästa år ska den svenska militära närvaron i Afganistan börja dras tillbaka. Positiva nyheter för de extrema makter som väntar på att få tillbaka herraväldet över det afganska folket. Extrema islamistiska strävanden med talibanerna som drivkraft bubblar och sjuder redan idag i Afganistan vilket vi bevittnar i form av nedbrända skolor för flickor eller mördade biståndsarbetare såsom tex läkare som med livet som insats försöker hjälpa civila sida vid sida med de militärer som på FN och afganska regeringens önskan närvarar och försöker skapa trygghet i vardagen.

Nu vill Sahlin och de övriga vänsterpartierna sända en tydlig signal att detta skydd försvinner med start nästa år. Tanken kanske är att den lokala regeringen ska tvingas ta ett större ansvar, eller som Mona Sahlin formulerar det "förr eller senare måste storebror låta lillebror klara sig själv". Föga tröst om "lillebror" inte känner sig mogen. Det är i mina ögon häpnadsväckande hur oppositionen ena stunden talar så högtidligt om civilt stöd och biståndsinsatser när de i nästa stund undanröjer den stabilitet som är en förutsättning för dessa insatser. Jag tror inte föräldrar till barn som ska arbeta med sjukvård i afganistan känner sig tryggare om militär dras hem än de föräldrar som idag har barn som arbetar inom militärens insats.

"-Jag är internationalist", sa Sahlin i gårdagens utfrågning i svt. Ja, det är vi många som är. Men vi ser att detta kan ha ett pris även för vårt land och våra invånare. Risken kan inte bara hamna i afganska befolkningens knä vilket tycks blir fallet med oppositionens utrikespolitik.

Skolstartsbacillen är här.

2010-08-26T10:15:00.005+02:00

Så satt jag där själv i köket efter middagen. Barnen kikade lite på barnprogram och jag streamde radioprogram från vackan jag missat då de sändes. Plötsligt hör jag hur det surrar dovt i luften och ett svagt, knappt kännbart, vinddrag snuddar vid mitt vänstra öra. Inget att ta notis av med tanke på alla i huset som springer omkring i dörrar och viftar med nallar och gosefiltar mm. Samtidigt kunde jag inte skaka av mig en olustkänsla som dröjde sig kvar i ögonblicket, lite som en gnagande tanke att "detta skall icke ignoreras - vänta bara".

Efter att ytterligare en kopp kaffe runnit ner i halsen kommer nästa signal om att något är fel, väldigt fel. En smärta att likna vid bettet från en microkattunge med alla sina sylvassa tänder i behåll, sprider sig från en punkt högt upp på näshinnan i vänster näsborre. Det visar sig att årets skolpremiär-bacill landat i örongången och sökt sig fram till min svaga punkt för att med ett beslutsamt hugg sprida sitt gift.

Det som började som ett bett i näsan fyllde innan kvällen var över allt större del av vänster ansiktshalva med en öm, bultande tyngd. Förnekelsen höll mig vid läggdags fortfarande i ett hyfsat grepp men innan morgonen var ett faktum stod det klart att vila, honung och te skulle vara denna torsdags melodi. I skrivande stund är första vändan te och honung urdrucket och valet står nu mellan lite kaffe eller vätskepåfyllnad i form av vatten ur kranen - förmodligen blir det både och. Skönt att mina underbara kollegor är fina människor och snarare uppmanar mig att vila snarare än att lasta mig för min frånvaro....eller är jag kanske oönskad där? -Nej, så är det självfallet inne. Nu blir det vila för vid lunch är det direktsänd pressträff kring Allians för Sveriges valmanifest - helt klart en ljuspunkt i min dag:)

Har verkligen (SD) en roll att fylla?

2010-08-25T21:33:00.003+02:00

Jag anser att utfrysning och politiska uppgörelser som utesluter (SD) från det demokratiska samtalet är fel. Att i översittarstil vända ryggen åt Sverigedemokraterna är att vända ryggen åt en växande grupp väljare vars åsikter, oro och frågor är värda en värdigare hantering. Men nej, jag tycker inte Sverigedemokraterna har en roll att fylla i min kommun.

När Sverigedemokraterna talar om värdig äldreomsorg, höjda pensioner eller ansvarsfull invandringspolitik är det rimligt att människor håller med och ropar bifall. Problemet uppstår när man mer ingående granskar partiets argumentation och det blir uppenbart att det är de enkla lösningarna där det främmande får bära skulden som är lösningen. Alla problem i det svenska samhället tycks ha sitt ursprung i att vårt land tar emot människor som flyr hit pga krig, förföljelse eller fattigdom. Kan generositet och internationell solidaritet verkligen vara orsak till de flesta av vårt lands utmaningar? Knappast.

Nu gör (SD) entré på Aneby kommuns politiska scén. Jag frågar mig vad anledningen är och vilken roll man vill fylla. Värnandet av kvalité i äldreomsorg är en fråga som återkommer. Men finns det inte redan partier som arbetar med denna fråga? Hur många av dem som ropar "Heja!" i kommunen har någonsin varit i kontakt med en förtroendevald i de partier som idag arbetar hårt med att utveckla kommunen? Jag träffar kanske max fem männiksor om året som på eget initiativ vill tala om hur de kommunala verksamheterna ska utvecklas. De flesta mötena sker på mitt initiativ via besök i verksamheterna, diskussion i digitala media eller via tidningen. Om man är så missnöjd med politiken lokalt att man är beredd att rösta på ett parti som sätter invånargrupper mot varandra eller som vill påstå att invandrade är mer sannolika våldtäktsmän än infödda svenskar - då skäms jag. Bättre kan vi! Jag vill hävda att vägen in i politiken och chansen att påverka aldrig varit enklare med tanke på hur få som är beredda att lägga tid till politiskt arbete.

Europa uppvisade så sent som under 90-talet krig och folkmord inom sina gränser. Efter första världskriget sa man "aldrig mer krig/ fred i vår livstid", det varade i elva år den gången sen var andra världskriget här. Tro aldrig att det inte kan hända igen. Kanske är inte krig överhängande i vårt land men vi ser attityder här liksom i överiga Europa som splittrar och ställer folk mot varandra. Förakt för människors lika värde och allmängiltiga mänskliga rättigheter avgörs av din och min åsikt. Sällan blir det tydligare än vid val hur vi ställer oss inför dessa frågor. När du och jag vill uttrycka oro, kritik eller missnöje inför den lokala politiken - väljer vi då att ta diskussionen med varandra öga mot öga, eller väljer vi att i tysthet och det fördolda missnöjesrösta oavsett konsekvenserna?

Jag hoppas innerligt att Aneby kommuns invånare tar sig en funderare och åtminstone börjar med att ta debatten med något parti som har ambitionen att bygga ett demokratiskt, humant och generöst samhälle innan man i vredesmod avlägger en missnöjesröst som blir ytterligare en röst till stöd för främlingsfientlighet, enkla lösningar och ett slutet samhälle.

Dyrköpt vindkraft?

2010-08-24T10:48:00.002+02:00

Idag läser jag på svenska dagbladets "brännpunkt" där kritik framförs kring den stora satsning på vindkraft som pågår. Artikelförfattarna efterfrågar mer kritisk granskning både av media och av politiken.

Att bara ösa på med subventioner och stöd i syfte att öka vindkraftsutbygnaden riskerar enligt artikeln att vi lägger enorma belopp på lösningar som inte alls är de mest effektiva ur samhällsekonomisk- och klimatpolitisk horisont. Vidkraften har marginell påverkan på våra koldioxidutsläpp eftersom vi har relativt låga utsläpp redan från vår energiproduktion. De stora satsningar som läggs på vidkraften skulle åstadkomma mycket mycket mer om vi istället fokuserade resurser på tex energieffektivisering i bostäder.

Även kritik mot var vindkraft etableras framförs. Jag har alltid kännt en stor skepsis mot de vindsnurror som höjer sig över trädtopparna lite varstans och tycks föröka sig i rask takt. De förändrar områden av natur som ofta fungerar som rekreationsområden eller som erbjuder miljöer för de som vill bo i tystnad, i en miljö utan påtaglig mänsklig påverkan. Vindkraften är ett brutalt intrång i dessa områden.

Jag är övertygad om att det finns betydligt mer effektiva grepp på nationell nivå som bättre skulle klara både klimatfrågan, trygga energiförsörjningen och minimera intrång i olika naturmiljöer. Till att börja med ska vi nyttja den kärnkraft vi har i landet och ställa oss positiva om möjligheter till utbyggnad dyker upp. Ett sådant förhållningssätt skulle kunna bidra till goda klimateffekter även utanför Sveriges gränser om andra länder får tillgång till vår elproduktion och slipper rysk gas eller tysk kol.

snälla debatten

2010-08-20T19:46:00.004+02:00

Det var trevligt och lågmält i tongångarna under debatten mellan partierna i Aneby. Nu tycker jag inte på något sätt att man ska söka käbbel eller prat i mun på varandra men det finns kanske något mellanting. När alla partier vill allt lika mycket och inte försöker skilja ut sig måste det vara svårt att som medborgare göra sitt val. Risken är väl att man föga upplyst eller fortsatt förvirrad röstar på nåt man tidigare röstat på eller som nån vän väljer.

Jag vet inte huruvida jag lyckats förmedla något i debatten som skulle få människor att luta mer eller mindre år Folkpartiet i Aneby, men jag gjorde ändå några försök. Först och främst menade jag att välfärdens kärna ändå är kommunens primära uppgift och det som ska prioritera om budget och konjunktur kärvar. Många (inklusive undertecknad) frestas då och då att hoppa på diverse projekt som ska profilera och framhäva Aneby kommuns förträfflighet. Jag har nog ändå allt mer börjat se att först måste verkligen kvalitén inom omsorg och skola säkras innan resurser rinner ut i dylika projekt. Återstår att se om det blir framtidens melodi. Jag uttryckte det tex som att jag till skillnad från (mp) som gärna blir bäst på vindkraft hellre blir bäst på äldreomsorg, eller hellre blir bäst på förskola än stadsnät. Visst vill jag också gärna bli bäst på allt men ibland tvingas man välja för att inte bara bli hyfsat bra på det mesta.

Det återstår att se om den sista månaden på mandatperioden lyckas utmejsla ytterligare några konturer på vad och vart partierna i kommunen vill på sikt, håll ögon och öron öppna - trevlig helg!

Debatt i Fredstorgskyrkan

2010-08-18T17:31:00.002+02:00

Ikväll, 19:00, är det debatt mellan de politiska partierna initierat av de olika kristna samfunden. Frågorna kommer beröra kommunens utveckling, samarbete mellan partierna, samverkan mellan kyrkorna och kommunen, hantering av landsbygdsfrågor och situationen med nyanlända människor mm.

Jag kommer företräda Folkpartiet Liberalerna i Aneby och har bla till uppgift att inleda med några minuters anförande. Min inledning kommer handla om vilka uppgifter som är kommunens primära och som behöver prioriteras i en tid som är ganska tuff ekonomiskt tex på grund av vikande befolkningsutveckling. Jag och Folkpartiet menar att det lite slarvigt uttryckt handlar om de äldsta och de yngsta.

De äldsta som berörs av kommunens verksamhet finns främst inom äldreomsorgen. Där vill vi gå vidare i arbetet att med ökad valfrihet ge den enskilda människan makt över omsorgens innehåll. Vi vill stärka det som ofta kallas det sociala innehållet i omsorgen men aktiviteter, promenader, egentid med kontaktpersoner etc. Ökad samverkan med ideella organisationer, enskilda och näringsliv borde vara en naturlig utveckling.

De yngsta hittar vi inom förskolans pedagogiska verksamhet. Här har Folkpartiet tidigare föreslagit maxantal barn per grupp för att trygga kvalitén i verksamheten. Det är ingen universallösning men vi borde snarast pröva att sätta ett tak som mål att arbeta emot. Det blir en målsättning som tydligt går att utvärdera gentemot föräldrar och beslutsfattare.

Utöver de äldsta och yngsta har kommunen även ett otvetydigt ansvar för människor som riskerar att diskrimineras eller marginaliseras i samhället. Jag tänker här på människor, barn och vuxna, som lever med funktionshinder, som drabbats av kris i form av arbetslöshet eller missbruk eller barn och kvinnor/män som utsätts för våld tex i hemmet. Jag önskar att Aneby kommun klarar hålla en hög svansföring inom de sociala områdena kommande år, men det kräver tydliga och ibland svåra prioriteringar.

Hoppas du har möjlighet att närvara ikväll.....ta gärna en titt här igen så återkommer jag med kommentarer kring hur debatten genomfördes.

Hjälp! Jag möglar.....

2010-08-15T10:07:00.004+02:00

Såhär i mitten av augusti kan det ibland vara svårt att komma ihåg hur det kändes i början på semestern då solen gassade och luftfuktigheten drog vattnet ur kläderna bara man tänkte på klädstrecket. Nu går jag runt tvättställningen här hemma och konstaterar att handduken som hängt där i snart fem dagar snarare känns fuktigare nu än när den lämnade tvättmaskinen. Tumlaren får en ny renässans. Tack och lov så krävs det ju att man tar bilen till affär och jobb så att klimatanläggningen kan torka upp fukten i kläderna lite. Utan bilresorna är jag rädd att skinnet skulle uppvisa konstanta vita rynkor som när man handdiskat lite länge eller tagit ett långt fotbad. Vem vet, kanske jobbpendlingen kom i rättan tid så man slapp uppleva mögel i knävecken eller mellan fingrarna.

Jag vill ändå påstå att sommaren varit mycket god mot mig med massor av fiske, bad och tid med mina underbara små telningar. Jobb och måsten har definitivt dragits ner på lågvarv och nu känns det riktigt stimulerande att få ta sig an skoljobb och politik på heltid (eller mer). Häromda'n trillade ett tusental personvalsfoldrar ner i brevlådan och några debatter och marknader är inbokade framöver så valrörelsen har definitivt lagt i näst högsta växeln nu. Den riktiga spurten låter väl vänta på sig till en 8-10 dagar innan valdagen. Opinionsläget känns allt annat än tryggt men det är roligt att konstatera hur allians för Sverige håller ifrån oppositionen i mätningarna och om möjligt går Folkpartiet lite framåt. Jag tror fler och fler kommer uppskatta partiets raka besked och tydliga linje i ett politiskt läge där de stora partierna lägger sig så nära mitten det går. Sveriges liberala parti driver stor individuell frihet med ett tydligt personligt ansvar. En balansgång som innebär försvar av rättigheter vem det än gäller men också tydliga gränser där den enskilde förväntas ta ansvar för sin livssituation eller respektera svensk demokratisk värdegrund.

Vi ses här på bloggen, på facebook och på gator och torg. Kanske rent av vid din brevlåda nån eftermiddag. / Jimmy

Ps. Laura, nu börjar vardagen och jag förväntar mig givande samtal över städmoppen;) Ds.

Burqa-debatt med barnperspektiv?

2010-08-04T13:31:00.002+02:00

Jan Björklund presenterar idag Folkpartiets förslag att det ska vara möjligt att förbjuda bärandet av heltäckande slöja sk burqa eller niqab på skolor, fritids och förskolor. Förslaget har inte varit held odebatterat inom partiet med tanke på att liberaler inte gärna ger sig in i att diktera hur människor väljer att uttrycka sig tex genom klädsel.

Att förbjuda en viss klädsel blir en målkonflikt. Klädselregeln vägs mot uppdraget att leda och undervisa i den pedagogiska rollen. De barn vi skickar in i det obligatoriska skolsystemet förväntas tillgodogöra sig inte bara akademisk kuskap utan också demokratiska värden såsom jämställdhet, frihet att uttrycka sin åsikt, frihet att forma sin egen livsroll osv. Att låta kvinnor möta dessa barn iklädd heltäckande slöja innebär inte bara att man kan ifrågasätta möjligheten till rak kommunikation utan också att klädseln manifesterar en värdegrund och tradition som går stick i stäv med den skolan vill förmedla.

Jag tycker det är bra att vi inte viker för indignerade vuxnas klagan på intrång i den personliga integriteten utan istället låter barnens bästa väga tyngst. Kan vi undanröja risker för barn att hämmas i sin demokratiska mognad ska vi göra det. I dagsläget är det fullständigt omöjligt för mig att ta på mig en blåklintsknapp då jag undervisar i skolan. Det är att påverka och färga eleverna och att inte hålla sig neutral och objektiv. Däremot kan min kvinnliga kollega ta på sig en heltäckande klädsel som, även om en del hävdar motsatsen, för de flesta signalerar att kvinnor förväntas dölja sig och kontrollera sin kropp. Dessutom sker det kanske i ett klassrum där elever har egen erfarenhet av kulturer och samhällen där kvinnan inte bara ska vara återhållsam kring hur man visar sig utan även med vad man säger och tycker, eller vilka initiativ man får ta i offentliga sammanhang.

Visst ska människor få klä sig som de vill, men klassrummet är ett speciellt rum där vi får tänka till lite extra och agera ansvarsfullt och förtroendeingivande. Det är svårt att se hur burqan skapar det förtroendet...

Tolerans en evig balansgång

2010-07-29T21:42:00.003+02:00

Så är det dags igen. Med allt kortare mellanrum får vi rapporter från olika platser i Europa om hur intolerans och protektionism tänjer på gränserna för rasism och främlingsfientlighet. Denna gång är det Frankrikes inrikesminister som rakt upp och ner deklarerar i nyheterna att han och den franska staten kommer röja upp i de romska lägren och riva undermåliga bostäder där romer och familjer ur resandefolket bor runt om i Frankrike. Inte är det för att han vill se boenden av bättre standard för dessa människor, nej snarare handlar det om att driva dem ut ur landet tillbaka dit han och den franska regeringen menar att de kommer ifrån. Det kan tex handla om utvisning till Rumänien.

När företrädare för den demokratiska staten Frankrike talar om att utvisa brottslingar som ställer till oreda och gör sig skyldiga till lagbrott må det vara en sak. Men nu kan vi höra att det handlar om romer i allmänhet, hela samhällen som stigmatiseras och belastas med enskilda individers lagöverträdelser. Ungefär som om svenska staten skulle få för sig att eftersom norrlänninar generellt överutnyttjar sjukförsäkringen i högre grad än andra svenskar kommer vi inte längre att betala ut något socialbidrag i Piteå.

Det är sorgligt att en kontinent som upplevt folkrensning så sent som för ett par decennier sedan fortfarande accepterar skuldbeläggande av hela folkgrupper. Även i vårt eget land bubblar och pyr det i folkhemmet när folk från migrationsverkets förläggning snattar i ICA-butiken eller det lokala samhället får sina första burkabärande kvinnor på gator och torg. Kommentarer fälls om de där utlänningarna som saknar moral eller att snart varenda svensk kommer gå i burka.

Vi ska aldrig backa på krav gentemot individer som handlar om laglydighet, förväntan att vilja försörja sig eller att visa acceptans inför vars och ens frigörelse och frihet. Samtidigt får detta aldrig övergå i att generalisera i förhållningssätt gentemot folkslag eller folkgrupper. Både nu och då möter jag kommentarer inom den lokala politiken eller under samtal med invånare i lokalsamhället som vittnar om att man inte bemöter och bedömer människor som unika individer utan istället på ett ganska intolerant sätt just generaliserar och fördömer grupper av människor.

Att vara liberal politiker innebär att orka gå balansgången med höga förväntningar och krav på individer men samtidigt ständigt vara avståndstagande inför fördomar och förenklade eller inskränkta världsbilder. Jag är villig att fortsätta denna balansgång i strävan efter ett ännu bättre och mer tolerant samhälle. Det tror jag vi alla tjänar på med tanke på att vi nog alla i mer eller mindre utsträckning är avvikande från det som vi skulle beskriva som norm i samhället......

Film på P4 Jönköping

2010-07-20T13:51:00.003+02:00

Idag tog jag en titt på valportalen på P4 Jönköpings hemsida. Det visar sig att allt fler hitar dit och att min filmsnutt blivit väl tittad på. Det är kul att nya informationsvägar och medier används av politiker och väljare, samtidigt som man ser att inte alla tar sig tid och energi att sprida sina ståndpunkter. Det kan ju tyckas märkligt att vilja få ett mandat från väljare samtidigt som det inte går att se/höra vad den valbare tycker och tänker i politiken.

Själv presenterar jag stort som smått här på bloggen, via facebook, via hemsidor och i tidningar. Dessa kommunikationsvägar kan vara viktiga för att snabbt och enkelt nå flera människor samtidigt, likväl känns fortfarande mötet med människor på gator och torg som värdefulla då man kan tala direkt med varandra och det går att aktivt lyssna till människors tankar och idéer. Jag hoppas det blir många möten de kommande två månaderna. Är du en av de som gärna skulle vilja ha ett samtal med mig eller vill att jag gästar någon tillställning så tveka inte att ta en kontakt så dyker jag upp. Tills dess ta gärna en titt på min och andras filmer på P4's hemsida.

Varken höger eller vänster.

2010-07-19T10:25:00.004+02:00

Idag ha vi två månader kvar till valet. I takt med att augusti närmar sig höjs valtempen men ännu är vi många som suger ut det göttaste av semestern, med all rätt. Likväl kommer det ibland nån opinionsundersökning eller skrivs nåt blogginlägg så att ingen får chansen att glömma det val man förväntas göra 19:e september.

Här om dagen visade Sifos undersökning att svenska folket lutar mer åt höger än åt vänster. Fokus på blocken i politiken är stort med tanke på att det står två klara regeringsalternativ mot varandra. Men valet handlar inte bara om höger eller vänster, dvs moderaterna eller sossarna. Själv räknar jag mig som liberal eller möjligen socialliberal och vet att det traditionellt räknas som högerskala men det är inget jag känner igen mig i fullt ut. Att vara liberal är att ta utgångspunkt i varje individ, inte i någon grupp eller något särintresse.

Om Folkpartiet får större makt i svensk politik innebär det större frihet för dig och mig att leva våra liv som vi själva anser bäst. Staten är ett naturligt redskap för att trygga system för bra vård eller utbildning, men inte nödvändigtvis utföraren av detsamma. Frågan är vad du som enskild människa kan bidra med, vilka drömmar vill du förverkliga, vilka hinder ligger i vägen för människor som försöker leva sina liv? Jag har en tilltro till att människor generellt är kapabla att gör egna livsval, min uppgift som politiker är att möjliggöra dessa val.

Sen är det alltid så at med individuell frihet kommer ett personligt ansvar. Var och en av oss ska först försöka ordna ett självständigt liv med egen försörjning och boende. Behöver vi sen ytterligare stöd har vi rätt till det från de gemensamma trygghetssystemen.

Jag hoppas många tar sig tid att välja mellan fler alternativ än höger och vänster i höstens val. Själv väljer jag liberalerna i svensk politik, det frihetliga Folkpartiet.

skolan är välfärdens grundbult

2010-07-07T15:46:00.003+02:00

Som jag berättar i min film på P4 jönköpings hemsida ser jag skolan som grundbulten i arbetet att bevara och utveckla vår välfärd. Vi kan ha tusen goda idéer om hur olika verksamheter ska utvecklas och vilka reformer som ska genomföras men klarar vi inte skapa en skola där eleverna når ambitiösa kunskapsmål kommer vi inte ha resurser att genomföra våra idéer.

Folkpartiet kritiseras och anklagas nästan för att vara ett rent skolparti. Som folkpartist tycker jag så klart att det är en obefogad kritik eftersom jag ser alla andra frågor vi folkpartister driver i politiken, men samtidigt är det riktigt att skolan får stort utrymme när partiet beskriver vad som bör göras för att Sverige ska stå starkt i framtidens globaliserade värld.

De elever som börjar skolan till hösten ska om 15-20 år bemanna välfärdsyrkena, starta de företag som ska trygga framtidens jobb, uppfinna och utvekla produkter som revolutionerar vår vardag inom landet såväl som internationellt. Vi har en bild av att Sverige varit ett föregångsland historiskt och det är sant inom många områden. Ska vi kunna säga det även i framtiden måste vi ge de människor som växer upp här de bästa förutsättningar att skaffa sig den kunskap som krävs för att hävda sig och kunna göra de livsval man önskar. Liberaler har alltid värderat kunskap högt eftersom det ger individen makt över sitt liv. Starka och fria individer utvecklar samhället tillsammans.

Låt vara att jag som folkpartist stämplas som aktiv i ett enfrågeparti men jag är beredd att ta den risken. Jag tänker ändå fortsätta prata om behovet av behöriga lärare med egen lärarlegitimation, ambitiösa kunskapsmål och förväntningar på eleverna, stärkt elevhälsa och tillgång till speciallärare, tidiga betyg som talar klarspråk kring måluppfyllelsen, utveckling av lärlingsjobb etc

Alla reformer i skolan ska på många års sikt vara den grundbult i välfärdsbygget som klarar att utveckla och bevara vårt välstånd. Vilken fråga kan vara viktigare, säg mig?!

Reinfeldt strålar

2010-07-05T07:54:00.003+02:00

Statsministern höll igår sitt tal i Almedalen och jag lyckades se det mesta på svt. Det var en påfallande humoristisk och avspänd statsminister som beskrev sitt partis ambitioner med det framtida Sverige. Han gick även hårt åt vänsteroppositionens planerade skattehöjningar som både är luddiga och i regeringens ögon obefogade. Faktum är ju att svensk ekonomi håller världsklass och att moderaterna nu deklarerat att inga skatter ska sänkas nästa år.

Själv gläds jag åt att moderaterna talar allt mer om att satsa hårt på skolan kommande tid. För folkpartiet är det en central fråga eftersom skolan är grundbulten i sysselsättningspolitiken och därmed även för välfärden i stort. Senast idag kom ännu en rapport om hur elever klarar sig olika bra beroende på social bakgrund. Oppositionen väljer förmodligen att se det som ett resultat av regeringens och Björklunds politik de senaste fyra åren. Jag är övertygad om att skolministerns reaktion är att den reform som inletts av den svenska skolan måste fortsätta. Mer resurser krävs för att göra lärare behöriga. Betyg som tydliggör hur elever klarar målen i skolan krävs från åtminstone år 6. Skolhälsovård och specialkompetenser behöver stärkas för att hantera de behov vi identifierar hos eleverna. Målet är ju att Sverige ska ha världens bästa skola och att alla elever ska nå sina mål under skoltiden.

Under morgonen talade Ohly i P1 då han är dagens profil i Almedalen. Hans svar på hur olika elever från olika sociala bakgrunder klarar sig i skolan tycks vara att plocka bort betygen, möjligen ha de kvar i år 9. Det är ju ungefär som att släcka lyset hemma när det ser för ostädat ut, bara för att tända strax innan gärsterna kommer i hopp om att saker och ting ordnat upp sig. Mitt tips till Ohly är att vrida upp ljuset och våga se sanningen. Elever klarar skolan olika bra, låt oss tex genom betyg tydliggöra detta så att vi kan ta oss an arbetet att hjälpa alla elever till en bra måluppfyllelse. Tycker man skolan är den viktigaste pusselbiten i svensk välfärd bör man lägga sin röst på folkpartiet i september, tycker jag:)

Kärnkraft en räddning eller ett skällsord

2010-06-17T20:04:00.003+02:00

Under eftermiddagen och kvällen har jag lyssnat på den minst sagt polariserade debatten om regeringens energiproposition. Tanken är att avveckla lagen som förbjuder forskning på kärnteknik och utveckling av kärnenergin. Med regeringspartiernas uppgörelse kan vi efter kvällens beslut i riksdagen nyttja kärnkraften även under överskådlig tid.

För mig är det ett välkommet beslut som innebär att vi kan leva upp till de klimatmål om minskade växthusgasutsläpp vi satt upp nationellt. Men inte bara det, vi kan på sikt även ansluta vårt elnär med övriga europa för att minska kol, gas och oljeberoendet på kontinenten.

Utöver de positiva klimateffekterna kan en bibehållen kärnenergi hjälpa oss att klara jobben och välfärden i en allt tuffare global konkurrens. Eller kanske ska man säga att utebliven avveckling undanröjer hotet mot basindustrins tiotusentals arbetstillfällen.

Till sist får man väl ändå påmina om att energiuppgörelsen handlar om att elförsörjningen i framtiden vilar på tre ben. Vattenkraft, kärnkraft och ÖKADE förnybara energislag är det regeringen vill se framöver oavsett vilken bild oppositionen målar upp. Jag frågar mig vad det innebär att kärnkraften görs til en valfråga? Innebär det att regeringens stöd ökar eller stöder folket en avveckling? Vad tycker du som läser detta, kommentera gärna. Stöttar du en kärnkraftsvänlig liberal som jag själv eller kan du övertyga mig om motsatsen? Det är alltid välkommet med nya argument!

Sommarfest på fritids

2010-06-16T21:16:00.005+02:00

Jag har i skrivande stund duschat av mig grilloset och fått barnen i säng efter en intensiv kväll på Parkskolans fritids. I vanlig ordning inramades kvällen av barnens sång och andra upptåg. Denna gång såldes även olika alster som barnen skapat, allt från vackra blomplantor till enorma fågelbad i betong. Föräldrarna minglade och skvallrade lite över en grillkorv och lite kaffe. Alla verkade nöjda och ibland hördes nån kommentar från någon som tyckte att det såhär i avslutningstider ändå är skönt att snart få sommarlov på riktigt. Även jag själv nämnde att det blivit en del kvällar med sång, spring och fikande.

Nu ikväll när sorlet lagt sig tänker jag för mig själv vilken oerhörd lyx det är att kunna ta fritidsverksamheten för given. Jag kan varje dag lämna mina barn i tryggt förvar där de inte bara just förvaras utan erbjuds personlig utveckling. Det sjungs, berättas, gjuts, målas, fotas, vandras, upptäcks och bråkas dagarna i ända. Varje dag möts jag av glada miner från brinnande pedagoger som inget hellre vill än leka, tala allvar, filosofera och tala allvar med mina och andras små killar och tjejer. Varje dag får jag rapporter i bilen om sådant som hänt och upplevts. Det är med tacksamt hjärta en trött pappa ställer sig vid diskbänken efter att ha kommit hem och tänker att barnen ändå fått del av något värdefullt under dagen.

Måtte vi bevara och försvara fritidsverksamheten för alla våra barns skull och för vår egen. De små "plantor" som växer till sig där idag ska forma morgondagens samhälle. Tack för den här terminen och för en rolig sommarfest.

på begäran

2010-06-15T21:40:00.002+02:00

Idag träffade jag en kvinna på jobbet som uttryckligen efterfrågade lite mer inlägg om mitt liv utanför politiken. Självklart lovade jag att redan denna dag skriva några rader som inte alls handlar om politiska utspel eller inlägg i samhällsdebatten.

Jag jobbar ju dagligdags med att forma unga människor till medkännande och ansvarsfulla individer. Det är ett arbete som kräver tålamod och struktur. Inte sällan får man markera att beteenden får konsekvenser, såväl positiva som negativa. Det är oftast lätt att stå fast och vara beslutsam på jobbet och jag kan se att strategierna hjälper i de flesta fall vilket leder till utveckling hos eleverna.

När arbetsdagen tar slut blir det dock helt andra bullar när en trött pappa kolliderar med ännu tröttare barn i den egna lilla familjen. Likväl gör jag mina tappra försök att vara principfast och ståndaktig. Våld och retningar kan inte accepteras. När jag vanligtvis väljer att ignorera provokationer på jobbet väljer jag av någon outgrundlig anledning att istället gå i taket när mina egna små telningar ställer till rackartyg. Någonstans känner jag väl igen mina egna djupt begravda mörka sidor. Denna dag var lik alla andra och dottern gjorde sig snart omöjlig vid TV-spelet. Beslutsamt visade jag henne mot rummet och deklarerade myndigt att "du kommer inte ut förrän du tagit en minut eller två till att tänka över hur du ska sköta dig och ber om ursäkt". Med surmulen uppsyn och hårda hälar stövlade charmtrollet in på sitt rum. Jag la mig på min egna säng och passade på att ta lite mikropaus. Efter en stund hör jag dottern försynt och med len röst fråga:

- Får jag komma ut nu pappa?
- Ja, men bara om du sköter dig, svarade jag mycket myndigt och uppfostrande.

Det oväntade och dräpande svaret som ännu en gång påminde mig om den ojämna kamp uppfostran innebär lät inte vänta på sig och jag blev ännu en gång genant synad då dottern svarar:

- Men det vill jag inte för jag har ändå så himla kul här inne!!!

Med en matt suck vältrade jag mig ur sängen och konstaterade att eftersom alla barnen ändå verkade tillfreds för stunden var det rätt läge att laga middag under fredlig atmosfär i köket.

Språkstudier lönar sig

2010-06-14T18:14:00.003+02:00

Skolminister Björklund har idag kommenterat regeringens beslut att premiera språkstudier. Elever som väljer att plugga språk får tillgodoräkna sig fler poäng och kan samla på sig högre total poäng i konkurrensen med andra elever.

I en allt mer globaliserad värld där folkpartiet har en ambition om att Sverige även i framtiden ska stå sig starkt krävs rätt prioriteringar. När vi ser en trend att allt färre elever väljer hårt slit med glosor och grammatik och istället samlar nödvändiga poäng inom mer lättillgängliga ämnesområden kan man välja att inte göra nåt, eller försöka ändra trenden. Det är bra att uppmuntra de som vill läsa språk eftersom vi i framtiden kommer behöva många fler som kommunicerar och knyter kontakter internationellt och rustar svenska företag för en global "hemmamarknad".

Sorgligt bara att oppositionen som vanligt anstränger sig för att hitta brister (märk väl att reaktionen inte är att det är en dålig reform, bara bristfällig). På klassiskt vänstermanér klagar man över att inte alla får möjlighet att samla på sig extra poäng eftersom inte alla klarar eller vill läsa språk. Nej, men det var väl inte heller själva poängen! Vill vi att alla ska läsa samma sak i samma takt med samma resultat kan vi ju backa hem till gårdagens socialdemokratiska skola - men dit vill inte jag. Jag vill se en svensk skola som håller världsklass och som får vara grundbulten i byggandet och utvecklingen av den välfärd vi försöker försvara för framtiden.

Livets väsentligheter

2010-06-11T23:20:00.003+02:00

Oj vad länge sedan jag skrev! Nu blir det skärpning och mer frekventa uppdateringar hela sommaren, absolut.

I skrivande stund har middagsgästerna från jobbet skingrats efter en lyckad avslutning på en lyckad termin. Vi har arbetat hårt tillsammans med varandra och med elever på vår skola. Faktum är att man inte slutar förvånas över de resultat vi uppnår tillsammans, vilket vår härliga rektor även konstaterade på skolavslutningen.

Lunch, stenhård bowlingkamp och härlig grillfest blev innehållet i personalklubbens egna lilla avslutning. Det är en förmån att vistas med människor som sliter hårt, lägger ner sin själ i arbetet och verkligen släpper varandra inpå livet. Kan vi befolka alla landets skolor och institutioner med liknande människor finns det gott hopp om de unga människor vi får till låns dessa korta stunder och som ibland behöver en knuff i rätt riktning för att ordna upp tillvaron.

Även om sommaren och stundande ledighet låter finfint så vet jag att jobbet kommer ha sin dragningskraft när höstterminen nalkas. Jag vet att det aldrig kan bli halvhjärtat, mitt arbete är alltid på fullaste allvar. Det får aldrig bli slentrian eller på en höft eftersom det handlar om mänskliga möten med individuella erfarenheter och drömmar. De dagar jag genomlever på jobbet några månader kan vara de viktigaste dagarna i livet för de jag möter. Vilken förmån!

Men nu är det bara kudden som hägrar. Vila är också viktigt. Imorgon gäller det att försvara kommunens färger i Eksjö Körfejd. Vår kör leds av Rigo som tar med sina latinovibbar och melodifestivalgung. Vi har segern i en liten ask! Kom gärna förbi...det blir uppehåll och strålande sol, jag lovar. =D

Barnäktenskap - Nej tack!

2010-05-20T13:04:00.003+02:00

Sverige har tidigare tagit steget att mottsätta sig äktenskap mellan barn. Likväl vittnar, främst flickor men även pojkar om att de på tex utlandsresor i samband med släkthögtider, semestrar eller studier presenterats för tilltänkta partners. Under mer eller mindre frivilliga former ingås sedan äktenskap eller avtal där de unga förväntas leva under äktenskapslika förhållanden.

Även vid de tillfällen då unga människor inte formellt är gifta men ändå inför sina familjer förväntas leva som gifta i praktiken bör det svenska samhället sätta stopp. Eftersom människor vittnar om att barnäktenskap förekommer i landet, direkt eller indirekt, är det bra att justitieminister Ask utreder saken vidare. Kan vi hitta vägar att ytterligare stärka barns inflytande över sina livsval är det bra. Exempelvis vore det rimligt att kunna häva giftemål ingångna utomlands där endera parten vittnar om ofrivillighet.

Barn har inte vuxenvärldens fulla privilegier och ansvar men ska ha minst lika stora mänskliga rättigheter. Det innebär inflytande över sin livssituation, rätt att få utbilda sig, att utvecklas som fria individer med egna åsikter och värderingar etc. Hamnar man i ett äktenskapslikt förhållande som 15-16åring begränsas dessa rättigheter drastiskt.

Vi ska veta vad vi håller på med.

2010-05-19T09:07:00.006+02:00

Ställ krav på vetenskaplighet och professionalitet även då det gäller verksamheter som rör barn. Det som historiskt sett varit en generellt svag punkt för socialtjänsten och kommunala sociala verksamheter drabbar i synnerhet barnen. Under många år har barn placerats på institutioner, i familjer, i öppenvård eller på andra sätt berörts av olika insatser, allt med mycket goda föresatser. Väldigt sällan har dessa åtgärder och insatser grundats i vetenskapligt stöd och forskning.

Idag omnämns som ett dagsaktuellt exempel de olika program för att förebygga barns psykiska ohälsa som exempel på verksamheter som dels upptar stora resurser men också utgör stor påverkan på barn och deras föräldrar. Även dessa program är dåligt underbyggda av forskningen. Kommuners anammande baseras på att "man får en bra känsla" av att det fungerar. Det är väl i och för sig bra med en positiv magkänsla, men i vilka andra sammanhang känns det tillfreds?

Hos hjärtläkaren - "det känns bra i magen om vi testar en transplanation".

Hos matteläraren - "jag får en bra magkänsla av att ditt barn bör slippa läxor ett tag"

Nej, jag anser att vi måste snabba på forskningen och satsa på de sociala områdena med särskilda satsningar. Våra mest utsatta medmänniskor måste veta att insatser de möter och verksamheter de tar del av är vetenskapligt underbyggda och faktiskt hjälper till att lösa problemen vi vill lösa. Dessutom har vi inte råd krasst ekonomiskt att slussa människor genom system av åtgärder som vi inte säkert vet ger acceptabla resultat. Lär av de goda exempel som faktiskt börjar framträda, både i Sverige men också utomlands. Ställ krav på kommuner, socialtjänst och vård att försäkra sig om att de verksamheter man utformar baseras på kvalitetssäkrade insatser. Vi måste veta vad vi håller på med.

Tydligt om skolan i valet.

2010-05-18T16:55:00.002+02:00

Björklund presenterar införandet av betyg i skolår 6...och oppositionen ylar. Det som den breda opinionen ser som vettigt, tydliga signaler till elever och föräldrar i god tid om hur kunskapsnivån ser ut, det tycker vänsteroppositionen är katastrof. Nja, sosialdemokraterna tycker i och för sig att det är ett bra förslag men passar på att påpeka att andra folkpartiförslag är dåliga tex omdömen i skolår 1. Tydlig information om hur det går för barnen i skolan gynnar tydligen bara eleven och föräldern halvvägs genom grundskolan om man ska lyssna till opponenterna.

Miljöpartiet försöker dessutom anklaga skolministern för att spela rysk roulette med den svenska skolan eftersom han riskerar att förloga betygsinförandet då beslutet hamnar efter valdagen. Om det nu är miljöpartiet och vänstern som håller i revolvern och vill trycka av är det väl knappast Björklund som ska anklagas eller?

Jag tror det är en viktig del i en klok reform av skolan som kommer skärpa måluppfyllelsen och rusta Sveriges unga än bättre inför en framtid med tuff global konkurrens.

De ungas Aneby

2010-05-18T10:22:00.003+02:00

Efter mingel med folk på Anebydagen står det klart att vi är många som vill diskutera de ungas fritid i kommunen. Visst finns det mycket som ungdomar har del av inom föreningslivet men likväl finns många som inte riktigt hittar till dessa träffpunkter.

Genom åren som gått har engagemanget för och från unga sett lite olika ut och varje tid kräver nya tag. Det som var rätt för 20 år sedan kanske inte självklart är bäst idag. Jag och ytterligare en politikerkollega tog på oss att ordna någon träff där både yngre och äldre som känner engagemang för frågan kan få sitta tillsammans och spåna fritt. Det handlar ju om att måla en bild av hur det ser ut idag och hur vi skulle vilja att det såg ut. Något vi i samtalet på Aneby torg var ense om, utan att någon yngre deltog i samtalet, var att en mötesplats för unga också ska vara en plats där man möts över generationsgränserna.

Hoppas jag snart får återkomma med rapport om hur arbetet framskrider, kanske är du en av dem som vill delta i arbetet för ett yngre Aneby? Hör gärna av dig...

tredelat eller odelat?

2010-05-14T16:25:00.002+02:00

Med anledning av sin kongress lyfter miljöpartiet fram kravet på tredelad föräldraförsäkring. Mamma tar ut en del, pappa en och sen delar de på den tredje delen - så är tanken. Detta krav har ställts och dryftats även inom tex folkpartiet, senast på förra landsmötet. Den gången stod jag i talarstolen och talade mot ett sådant beslut. Det var många, många andra som också uttalade såväl stöd för som emot förslaget.

Problemet med att ytterligare reglera hur föräldradagarna ska tas ut av föräldrarana är att människors frihet att forma sina liv begränsas. Jag tänker inte främst på de som av ren princip inte vill se ytterligare regleringar från staten kring familjelivet, nej jag tänker främst på de som genom medvetna val fördelar föräldraledigheten ojämt.

Ibland handlar det om den ene förälderns arbetsliv och karriär, inte sällan då en eller båda föräldrarna är egna företagare. För familjens trygghet vill man kunna välja att den ene föräldern arbetar mer medan den andre/andra får ta ansvar för vardagen på hemmaplan. För andra kan det faktiskt handla om att en av föräldrarna känner större lust och längtan efter att få vara hemma med barnet och leva hemmapappa/hemmamammalivet. Det finns faktiskt hör och häpna kvinnor som inte jublar över att gå hemma månad ut och månad in isolerade från arbetsliv och personlig förkovran.

Oavsett vilka skälen är anser jag att myndiga föräldrar är minst lika kapabla som staten att besluta över sina liv och barnens uppväxt och fostran. När pappamånaderna en gång lades till i försäkringen var syftet att bryta ett norm. Idag är pappans föräldraledighet en självklarhet även om omfånget av pappans uttag fortfarande är relativt litet i förhållande till mamman. Slutligen frågar jag mig om det ska vara acceptabelt att föräldradagar offras om föräldrarna inte klarar eller vill dela lika. I det läget blir det ju barnet som får betala eftersom föräldrarnas tid med barnet minskar och förskoletiden tidigareläggs.

Alliansen tar segern ett steg i taget

2010-05-08T19:15:00.002+02:00

Idag var det utlyst alliansdag i landet och Allians för Sverige kampanjade runt om på gator och torg. Själv bjöds jag på orangefärgade morötter i Tranås där en flock alliansare kurade under ett partytält. Vädret har under dagen varit allt annat än partyvilligt men kampanjarbetare från alla fyra partierna har lojalt trotsat regn och nordanvindar för att manifestera viljan att få styra landet ytterligare en mandatperiod. Alla partier har varit representerade men man har inte kunnat urskilja vem som hör vart - alla har uppträtt som Alliansen!

Kanske är det till sist detta som får vågskålen att väga över till regeringens fördel inför valet i september. När väljaren ska avgöra vilka som bäst kommer regera landet spelar samarbetet, ambitionerna och teamarbetet stor roll. Jag har svårt att se de tre vänsterpartierna kampanja sida vid sida över hela landet inför valet. Visst finns där olikheter inom alliansen som kommer framgå i valarbetet men man har hittat arbetsformer för att ändå nå hållbara kompromisser för en gemensam ansvarsfull politik för Sverige, utan sura efterspel.

Oppositionen är i början av en process där de tre partierna försiktigt närmar sig varandra men samtidigt känner av interna spänningar då politiken ska anpassas inför samarbetet. Var och en får överge sina hjärtefrågor om grön skatteväxling och kraftiga skattehöjningar eller förstatligande av olika verksamheter. Sossarna överger minst tycks det men är missnöjda med partiledaren och att tvingas regera med någon annan över huvud taget.

Idag lyssnade jag lite på rapporteringen från Vänsterpartiets kongress. Ohly och partistyrelsen har fått ge sig i frågan om 6timmars arbetsdag. Kongressen kräver att detta skrivs in i valplattformen. Partiet kommer alltså driva krav på kortare arbetsdag till samma lön, detta medan Sahlin ska övertyga landet om att hon leder laget som känner krismedvetenhet och ska klara finansieringen av välfärden. Medan vi vet att färre människor som arbetar ska finansiera välfärd för en allt större och äldre befolkning fokuserar vänsteralliansen på högre ersättningar för de som inte arbetar och kortare arbetsdag för de som har arbete. Jag hoppas svenskarna låter den ekvationen sjunka in ordentligt inför valdagen.

Vi har fått en opinionsmätning som ger alliansen övertag just nu men vet att det är långt kvar till september. Samtidigt verkar det som om gapet mellan blocken är borta. Sju riksdagspartier kommer möta väljarna med sina respektive valbudskap, men fyra av dessa kommer även framträda som ett lag som vill spela tillsammans. Frågan är om något annat lag kommer ställa upp med enad front innan valdagen är här?

Alliansen leder över oppositionen - Valet 2010 | svt.se

2010-05-06T17:48:00.000+02:00

Alliansen leder över oppositionen - Valet 2010 svt.se

Knappast vad pensionärerna ville!

2010-05-03T22:15:00.004+02:00

Det har stormat ett bra tag kring jobbskatteavdraget och oppositionen har eldat på med tal om "pensionärsskatt" och ökade klyftor. Pensionärsorganisationerna har ondgjort sig över orättfärdig skattepolitik som inte givit lika stora skattesänkningar till pensionärer som till de som arbetar.

Men märk väl, pensionärer har vid flera tillfällen likväl fått skattesänkningar samtidigt som de som arbetar fått mer kvar i plånboken samtidigt som det varit billigare att anställa unga så de får fäste på arbetsmarknaden samtidigt som det lönat sig att utbilda sig och därmed tjäna lite mer.

Nu kommer oppositionens budgetförslag där man vänder upp och ner på alltsammans. Visst - man sänker skatten för pensionärer lite till men finansierar det genom att göra det dyrare att anställa unga. Knappast vad landets äldre drivit antar jag. Det innebär att oppositionen prioriterar en generation på bekostnad av en annan. Man hämtar också lite pengar hos de som utbildat sig lite extra och lyckats få ett lite bättre avlönat jobb, pengar som flyttas över till försäkringssystemen där man höjer ersätningar till dem som inte arbetar. Vårt land behöver fler människor som tycker det är värt att utbilda sig lite extra och vill göra en lite större arbetsinsats. Detta är en nödvändighet för att vi ska klara välfärden framöver. Med oppositionens jobbpolitik blir det färre som ser värdet av högre utbildning och som väljer att jobba lite mer. Skulle vi inte få se en arbetslinje? Nu börjar valrörelsen på allvar, de flesta korten är utspelade och väljarna kan börja syna politiken i sin helhet. Jag känner mig trygg inför domen...

Vi vill förändring

2010-04-29T09:42:00.008+02:00

Jag har förmånen att vistas på kurs ett par dagar med några nära kollegor. Tanken är att vi tillsammans ska lägga grunden för framtida arbete med att erbjuda familjer som utreds och behandlas nya beteendemöster. Med avstamp i vår grundläggande kognitiva beteendeteoretiska kompetens utvecklar vi vårt ART-arbete (aggression replacement training) för att effektivt arbeta i och med familjenätverk.

Genom att fylla på teori, se praktiska exempel och framförallt öva gemensamt kommer en ny grupp av instruktörer rustas för att motivera individer till förändrade beteenden. Istället för destruktiva konfliktmönster, aggressivitet och bristande empatisk förmåga vill vi lära ut och öva förmåga att tex förhandla, kompromissa, hantera sin egen och andras ilska samt öka insikt i mina egna och andra människors känsloliv vilket ger ett mer respektfullt samspel mellan såväl vuxna som barn.

Förhoppningsvis har vi lite trevligt dessa dagar då vi
förenar nytta med skoj......fast det är klart, i det här
fallet är ju det nyttiga det vi tycker är skoj =)

Barns rätt här och där.

2010-04-26T17:35:00.002+02:00

När jag hör om de flickor som utsatts för attentat i Afganistan är det lätt att försvara svensk närvaro där. Bara genom att dyka upp i skolan tycks dessa barn utgöra ett hot mot talibanerna som misstänks ha försökt att med gas skada en skolklass med flickor. Talibanerna driver linjen att flickor inte ska gå i skola och verkar beredda att ta till alla medel för att det ska bli så. Att Sverige sätter sig i opposition till detta gör mig stolt.

Men även här hemma hotas barns trygghet i skolans värld. En förskola i Malmös stadsdel Herrgården tvingades idag hålla stängt efter upprepade trakasserier och hot mot elever och vuxna. Det är snudd på skandal att ordningsmakten i ett demokratiskt land som Sverige inte kan trygga barns skolgång. Dessvärre har det vid flera tillfällen visat sig att samhället kapitulerar och accepterar att laglöshet tar över i utsatta bostadsområden. Polisen uttalar sig och hittar förklaringar i trångboddhet och oförståelse hos gärningsmännen som förvisso ofta själva är unga. Jag menar däremot att dessa förklaringar riskerar riskerar bli till bortförklaringar och flytta fokus från ansvaret de enskilda lagöverträdarna har. Även om man bor trångt kan det aldrig rättfärdiga att man tar sig friheter på andras bekostnad!

Som ett land där vi håller den demokratiska modellen högt får vi helt enkelt se till att säkerställa alla människors fri- och rättigheter. Vi ska gemensamt stå på de utsattas sida och komma till försvar och skydd när vardagen blir otrygg för människor som bara vill leva sina liv. Det måste vara vår absoluta målsättning oavsett när och var den lilla människans fri- och rättigheter kränks.

Råttan i pizzan-söndag

2010-04-25T16:58:00.009+02:00

Idag har livet som singelpappa rullat på i ganska god takt. Efter att ha mötts av en minst sagt vämjelig syn på väg ut till bilen där de sista blöjorna hägrade artade det sig till en härlig vårdag där de praktiska sysslorna nästan gått av sig själva.

Vår lilla katt frossar i vad upptorkade åkerdiken kan bjuda. Hon vill även dela med sig till oss övriga vilket tas emot med inte sällan viss skepsis. Halva möss, hökvingar och mörad björktrast är väl inget som vi andra tycker står på menyn en söndagsmorgon, eller vilken dag som helst för den delen!

Sonen hade i uppgift från skolan att dammsuga sitt rum vilket likt ett gallskrik i snötyngda fjällbranter utlöste en städlavin där resten av huset åkte med av bara farten. Efter att sorterat smutstvätten i färgskala fick även vitvarorna i groventrén prova på ett maratonlopp som fortfarande pågår. Solen inbjöd verkligen till utomhusvistelse så på så sätt blev vi även denna helg nästan tvingade att äta den obligatoriska helgkorven i trädgården - efter blöjinköp såklart. Kändes svårt att få två blöjor att räcka en hel dag och natt. Möjligtvis om man kan tänka sig att överlämna lillkillen till förskolefröken med babianhänget maxplus....och hur skulle det se ut.

Djuren har stått lite extra i fokus den här helgen med fågelskådning, myrinvation och SM-final i hockey. Fåglarna skådades på behörigt avstånd och de övriga småkrypen sattes ordentligt på plats. Stot grattis till HV71 som bärgade segerpokalen till Jönköping ännu en gång!

Nu gäller det att hålla tempot uppe och göra söndag hela vägen in i kaklet. Det inebär att trötta barn ska matas och nattas, kläder plockas fram inför måndagen, tvätt vikas, fullmäktigehandlingar läsas, pappa matas och säkert några saker till jag inte minns just nu...och då kan det ju kvitta. Tack för en helg väl värd att vakna upp till =)

Låt hela dramat spelas!

2010-04-24T08:57:00.004+02:00

Idrottens existensberättigande grundar sig i att den ger lust, ilska, glädje och sorg till människor. Den som tävlar och leker eller den som agerar åskådare deltar i något gemensamt. Helheten blir det drama som handlar om att få känna segerns sötma eller förlustens bittra bismak i munnen.

När nu DIF inte låter HV-supportrar delta under dagens match låter man inte hela dramat spelas och en del av idrottens själ dör. Detta sker även då supportrar eller aktiva beter sig på sätt som tvingar fram avstängningar eller nedstängningar av arenor.

Jag hör inte till dem som sätter sig i en buss till finalmatch 6 mellan HV71 och DIF. Men jag hör definitivt till dem som följer dramat. Jag känner faktiskt upprördhet över att HV's segerbilder inte kommer inramas av glädjegråtande fans ikväll....det är åtminstone min drömbild. En tröst får vara att det jubel som kommer höras i Jönköping då hjältarna ska hyllas kommer kännas ända upp till huvudstaden.

omdebatterat presstöd

2010-04-24T08:34:00.002+02:00

Extremhögerns tidning Nationell idag har nu visat att de uppfyller de kriterier som ställts upp för att man ska få presstöd. Mina skattepengar ska nu delvis gå till att trycka och sprida åsikter som är mig helt främmande. Är en sådan ordning verkligen rimlig. På samma sätt har mina skattekronor länge finansierat tidningar på yttersta vänsterkanten, så fenomenet är inte nytt.

Många ryter idag ifrån och tycker att stödet omedelbart ska dras in, reglerna ändras och kulturministern agera kraftfullt för att rensa ut extrema element ur den flora av tidningar som är föremål för presstödet. Men då frågar jag mig, vem ska definiera var gränsen går - och är det inte en poäng att gränsen inte är dragen?

Om man i ord eller skrift begår lagbrott och tex hetsar mot folkgrupper så dömer domstolen och den skyldige får sitt straff. Det är inte presstödet som ska reglera vad som trycks. För mig som liberal är det fria ordet och friheten att uttrycka sin åsikt den mest grundläggande spelregeln för ett fungerande demokratiskt samhällsbygge. Vi har många hört Voltaires ord "Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem. .."

Visst kan det spontant väcka anstöt att en extremrörelse får stöd att sprida sina åsikter, men samtidigt innebär det att åsikter debatteras, granskas i ljuset och ifrågasätts. Grundfrågan är om vi med skattemedel vill stödja det offentliga samtalet och debatten om vår samtid? Ska vi slopa presstödet helt och istället tvinga fram sponsring och privat finansiering till våra tidningar? Det tror jag skulle skapa ett läge där även mer etablerade tidningars frihet att formulera sig skulle ifrågasättas. Samhällsdebatten riskerar då att tappa skärpa och mod.

Låt inte de extrema åsikterna bli en anledning att snäva in vårt offentliga samtal, se det istälet som en möjlighet att gå i debatt med de åsikter vi tar avstånd ifrån. Låt oss inte omedelbart stämma in i kören av mediecensur som vet var gränserna i yttrandefriheten ska dras, vem som har rätt till den gemensamma kakan och vem som inte har det.

På barnens sida?

2010-04-18T09:32:00.003+02:00

I en politisk vardag där budgetförslag, öcersiktsplan, styrkort, tjänsteskrivelse och stimulansbidrag är vanligt förekommande begrepp kan det vara svårt att uppbåda meningsfullhet i arbetet. Timmar av inläsning och mötestid rinner mellan fingrarna och vad man lyckas åstadkomma med arbetsinsatsen är oerhört luddigt.

Då kan en vecka som den senaste vara uppfriskande och ingjuta ny arbetsglädje. I samband med att polisen ämnar verkställa en utvisning av barn där föräldrarna gömmer sig har jag i egenskap av socialpolitiker i Aneby kommun tillsammans med oppositionsföreträdare inkommit till migrationsverket och polisen med kritik på hur deras arbete genomförs. Min och kommunens kritik har riktat in sig på hur barnen tillåts bli påtryckningsmedel gentemot vuxenvärlden. Polisen menar rakt ut att hotet om utvisning av barnen även utan föräldrar med är en strategi för att tvinga föräldrarna att träda fram.

Det är häpnadsväckande hur galet vissa delar av det svenska samhället lyckas hamna i hur man förhåller sig till barn som suveräna individer med unika rättigheter. I många sammanhang talar vårt land om hur vi vill utforma lagar efter barnkonventionen och hur alla beslut ska ta hänsyn till barnperspektiv. Socialtjänstens arbetsmodell har tom "Barnets Behov I Centrum" som rubrik. Så förhåller det sig å ena sidan, å andra sidan kan polis komma till socialtjänst, familjehem och gode män (barnens företrädare) med meddelandet att "inom 14 dagar sker utvisning, vi kan om det behövs komma mitt i natten". Barnen ställs under ett hot som påverkar fritid, skolgång och välmåendet i allmänhet. Det kan knapast sägas vara ett arbetssätt där barnens särskilda behov beaktas. Även i ett läge där man accepterar att barn ska avvisas utan föräldrarna närvarande borde förfaringssätt kunna vara annorlunda. Men nu har polisens arbete inte handlat om barnen, utan man har fokuserat på att komma åt de vuxna varför barnens välmående hamnat i skymmundan.

Jag har vid en rad tillfällen förklarat kommunens kritik i tidning, radio och Tv. Det är mitt jobb som politiker att vilja styra och påverka utvecklingen av samhället samt höja rösten när saker och ting inte fungerar som det är tänkt. I den här situationen har det varit uppenbart att det politiska arbetet spelar direkt roll och det har varit lätt att uppbåda engagemang och arbetsvilja. Veckor som denna inser jag att politik är en självklar det av mitt liv.

Nu hoppas jag att människor i olika sammanhang bidrar med sitt engagemang och bidrar till att påverka samhället dit man vill ha det. Jag är kommunpolitiker, någon är släkting, en är klasskamrat en annan kyrkoherde eller Anebybo. Alla har vi nödvändiga pusselbitar för att vittna om hur verkligheten ser ut. Ala har vi olika tankar om hur denna verklighet ska utvecklas på bästa sätt. Vilka hänsyn är vi tex villiga att visa barn, utvisningshotade eller ej?

Jag skrev i smålandstidningen att "min kommun ska stå på barnens sida". Det är en hög ambition som förpliktigar till själkritik och förändringsvilja varje dag. Men finns något annat förhållningssätt? Inte för mig. / Jimmy

Barn betalar priset i utvisningsärende

2010-04-15T17:52:00.002+02:00

Idag har jag träffat media i samband med att jag undertecknat en skrivelse från kommunen som kritiserar polisen och migrationsverkets arbetssätt vid utvisning av familjer och barn.

I rollen som vård- och omsorgsordförande och företrädare för politiken i Aneby lägger jag mig inte i huruvida myndigheter och verk har rätt at utvisa individer från landet eller inte. Det kritiken från kommunens sida handlar om är sättet man arbetar på där barn används som påtryckningsmedel för att få vuxna att agera som man vill.

Kommunen ansvarar för omsorgen av barn där föräldrar valt att gå under jorden. Åtagandet genemot dessa barn är desamma som gentemot alla andra barn som kommunens socialtjänst kommer i kontakt med. För några dagar sedan gjorde så polisen klart att man ämnar avvisa barnen ensamma om föräldrarna inte träder fram. Man menar också att såväl socialtjänst som barnens gode man (företrädare för barnens intressen) skulle kunna medverka i att föräldrarna får veta att barnen ska avvisas. Detta hoppas polisen ska tvinga föräldrarna att träda fram. Man säger att man har rätten på sin sida och att man kan komma mitt i natten om man vill.

Mitt i myndigheternas strategi att komma åt de vuxna befinner sig barn som får fungera mer eller mindre som gisslan. Barnen blir brickor i polisens spel gentemot vuxna individer. På radion säger polisföreträdare att "om man inte går vidare i avvisningar bara för att föräldrar gömmer sig skulle hela verkställigheten (utvisningarna) omöjliggöras". Ja det kan jag hålla med om och jag ser att det blir en problematisk situation för myndigheterna men jag förstår inte varför detta rättfärdigar ett hänsynslöst agerande gentemot barnen där deras fri och rättigheter åsidosätts.

I väntan på ett avgörande lever nu dessa barn i en vardag som överskuggas av en hotbild, inte bara av avvisning, utan avvisning utan sina föräldrar - kanske mitt i natten. Jag skäms över den dubbelmoral som förhärskar i vårt land där vi håller barnkonventioner och barnperspektiv högt samtidigt som polisen hotar att komma hem och utvisa barn mitt i natten utan sina föräldrar! Tack och lov att min kommun nu ändå säger ifrån och uttrycker att någon ordning får det ändå vara.

Vilken jobbpolitik?

2010-04-12T18:11:00.004+02:00

Om man talar om jobbpolitik antar jag man syftar på sådan politik som skapar förutsättningar för fler i sysselsättning. En sak är säker, så länge vi inte lever i en diktatur eller planekonomisk verklighet skapar politiken inga jobb, bara förutsättningar till jobb.

Idag rapporteras om hur alliansens jobbpolitik fått allt mindre stöd i opinionen medan oppositionens siffror förbättrats. Jag blir minst sagt förvånad och lite förbryllad. Inte så mycket över att alliansregeringens opinionssiffror minskar för det kan hända alla regeringar då man driver både populära och mindre populära förslag som påverkar människors vardag. Vad jag däremot tycker är märkligt är att oppositionens politik får ökat stöd. Regeringen gör det billigare att anställa de som länge stått utanför arbetsmarknaden, snabbar på och ställer krav på prövning av arbetsförmåga hos sjukskrivna för att inte slussa ut människor i permanent utanförskap. Den ser till att unga blir billigare att anställa så att steget in på arbetsmarknaden underlättas. Äldre tjänar på att arbeta lite även efter pensionsåldern så att välfärden kan finansieras. Alla med arbete får en skatterabatt för att det ska löna sig att arbeta - mer pengar i plånboken som ser till att skapa efterfrågan av ännu fler i arbete då vi konsumerar och investerar.

Oppositionens recept på fler i arbete är bla att höja skatten på unga då de ska anställas, införa friår så att människor kan vara lediga med ersättning samt låta alla som jobbar få mindre kvar av sin lön att förfoga över efter genomfört arbete. Högre skatt för alla som arbetar ska sedan användas till höjda ersättningar för de som inte arbetar. Fokus ligger snarare på att de som har jobb ska ha ökad trygghet med höga ersättningsnivåer i försäkringssystemen snarare än att fler människor faktiskt ska ha ett jobb att gå till.

Medan regeringens tolkning av "jobbpolitik" handlar om att skapa förutsättningar för fler jobb handlar vänster-oppositionens "jobbpolitik" i bästa fall om att förbättra för de som redan har ett jobb. Är det detta opinionens majoritet stöder i ökad grad? I så fall har vi andra ett jobb att göra fram till valet, för allas bästa.

Lärarnas särart

2010-04-08T17:13:00.003+02:00

Debatten stormar om huruvida lärarna ska knytas till skolan i högre grad än de 35 timmar varje vecka som avtalet säger idag. Kan tyckas som en märklig debatt för den som normalt är på jobbet när man jobbar. I det ligger dock att jobbet är samma sak som arbetsplatsen. En lärares jobb är att inhämta och förmedla kunskap. Förmedlandet sker i det vi kallar skola och som ofta likställs med ett hus där undervisning sker. Inhämtandet av kunskap kan och bör ske även bortomför detta hus.

För att på ett proffsigt sätt kunna motivera och engagera elever till att söka och befästa kunskap måste de pedagoger som verkar i skolans värld även vara insatta i sin omvärld. De måste fördjupa och förnya sin egen kunskap samt vara uppdaterade med elevernas egna livsbetingelser. Om inte detta sker blir det svårt att få till ett givande möt mellan elever och pedagoger och kunskapen som förmedlas i skolan blir allt sämre.

Är det viktigaste av allt att läraren sitter i skolan (huset) då undervisning inte pågår? Svenska dagbladet ifrågasätter idag i sin ledare varför kriget ska stå om timme 36-40/vecka istället för att se till att timme 1-35/vecka håller god kvalité och används på bästa sätt. Jag är absolut för större engagemang från vuxenvärlden på våra skolor även utanför lektionstid. Med fler tillfällen till möten mellan undervisningstilfällena kan en grund av trygghet och tillit byggas, ett relationsskapande som är den viktigaste byggstenen i lyckad kunskapsförmedling.

Ställ tydliga krav på vad skolvärlden ska uppnå hos och med våra barn och ge våra lärare förtroendet att uppnå målen. Jag skulle vilja påstå att en lärare ska lägga tid för egen utveckling och planering utanför tiden i skolhuset. Ställ höga krav på arbetet som ska utföras timme 1-35 och ställ stora förväntningar på vad lärarna ska använda timme 36-40 (45)till. Folkpartiet har tagit tydlig ställning för lärarnas arbetssituation, inte för att i första hand bli populära hos en viss yrkesgrupp utan för att det är eleverna som är insatsen i spelet och skolan är alltför viktig för att drabbas av konflikter och ställningskrig.

Bort med död - in med liv.

2010-04-04T09:21:00.002+02:00

Vad är mer läkande för själen än att få gå hemma i lugn och ro en påskhelg. Bara påsken i sig innehåller ju hela dramat om vandringen in i döden och ut i strålande liv på andra sidan graven. Men även vardagen runt omkring mej talar om att livet bryter fram och det som är dött rensas bort.

Igår var jag med barnen ute i trädgården och "matade" brasan. Gamla grenar, löv och bortblåsta papperskassar gick upp i rök. Gräsmattan räfsades och vi konstaterade att där fanns knoppar under de torra löven, som bara väntade på att solstrålarna skulle kittla dem lite innan de vågade sträcka på sig. Med oförminskad beslutsamhet spirar växter i trädgården och i dikesrenen, ett vittnesbörd om att även efter den bistraste vinter hinner livet ikapp till slut.

Idag har morgonen gått åt till att plantera skott från pelargonerna och sankt paulierna (eller afrikansk viol vilket låter vackrare). Här och där har de gamla plantorna torkat eller fått röta, detta skärs bort och kastas. Kvar blir de gröna och fräscha skotten som förhoppningsvis får slå rot i mullen och växa upp till praktfulla växter på altanen i sommar.

Medan fingrarna plockar med växterna och jorden, glider tankarna omkring och bilder ur mitt egna liv skimrar flyktigt i sinnet. När saxen knipsar bort en rötad pelargonstam ser jag framför mig de dagar i mitt egna liv som likt röta suger upp all kraft och hindrar livskraften. Vad gör jag med dessa dagar? Låter jag dem ligga kvar och hindra mig att se det i livet som ska ge mig ork och lust? Jag kan ju välja att knipsa bort dem och slänga dem åt sidan. Jag vet att även de tyngre dagarna är en del av mitt liv, men jag måste rensa undan dem då och då så att de andra dagarna kan få lite större utrymme.

Ett tjugotal små skott står nu på fönsterbrädet och njuter av vårsolen. Med lite omsorg och uppmärksamhet i form av vatten, småprat och näring kan de bli stora nog för en egen kruka innan midsommar. I eftermiddag ska jag och barnen grilla korv och kanske "mata" brasan med någa torra pinnar till. Vi tänker använda dagen till att röja undan gammalt skräp för att ge mer utrymme till det nya och fräscha. Det blir en dag vi kan leva gott på kommande tid. Tillsammans får vi känna att medan pinnarna, löven och fuktiga papperskassar brinner upp känns det skönt att få jobba lite, umgås och skratta tillsammans. Själen får luft under vingarna och livet får ännu en ljus dag att lägga i ryggsäcken.

Jag vägrar släcka lampan!

2010-03-26T10:12:00.002+01:00

På lördag är det earth-hour vilket nu basuneras i alla media. Tanken är att jordens befolkning ska släcka ner sina lampor under en timma, de som har lampor vill säga. Förra året var det ca 60% av svenskarna som hakade på och man hoppas på ännu fler i år. Förhoppningsvis uppnås även målet att sätta fokus på klimatfrågan, vilket är den egentliga poängen med aktionen. Jag är ändå skeptisk till hela jippot.

Som i så många stora och svårlösta utmaningar riskerar allt fokus hamna på handlingar som snarare är symbolhandlingar än konkreta steg att lösa problemet. Istället för att under en timma visa att man tycker klimatfrågan är viktig kan man ju försöka komma på vilket första steget skulle kunna vara att leva mer klimatsmart och hållbart.

Det är inte helt osannolikt att det i svenska hem på lördag kommer släckas en massa lampor och människor kommer känna sig nöjda och stolta över att faktiskt vara del av en global manifestation. Man kommer tända lite mysiga ljus och passa på att njuta av lördagsmiddagen. Kanske unnar man sig lite TV fast den drar el medans middagen slinker ner. Det handlar i många fall om en god stekt köttbit, tacos på nötfärs eller har man "lyxat till det" lite och köpt en pizza eller kebabrulle. Inte helt otroligt har pizzan eller rullen tagit en biltur på väg till tallriken och alltsammans intas med hemköpt vatten eller läsk (vatten med färgämne och andra tillsatser förslutet i plastflaska). När maten är uppäten konstateras att timmen snart gått, vad skönt att vi kom ihåg och faktiskt deltog i earth-hour! Nu kan vi tillåta oss att tända några lampor igen, klicka in på datorn och avläsa hos elbolaget hur mycket elförbrukningen minskade.

Jättebra att människor engagerar sig, men vad hade hänt om vi inte brytt oss ett dugg om att släcka och istället gjort några medvetna val kring livsföringen en vanlig lördagkväll. Hur hade klimatet påverkats om människor hade bestämt sig för att skippa köttet som slukar odlingsmark och skapar koldioxidutsläpp under sin väg fram till gaffeln? Här är ett förslag på hur lördagsmiddagen kunde sett ut: linsgryta med röda linser och krossade tomater, gul/vitlök fräst i olivolja, buljong, timjan, peppar och salt. Till detta en hembakad brödbit med lite smakrik ost. Allt sköljs ner med kallt härligt kranvatten. Inget jag i ärlighetens namn skulle äta för jämnan eftersom jag älskar kött men likväl en underbar måltid som faktiskt om den ersätter en stekt fläskfilé bidrar till minskade växthusgaser.

Vill vi göra skillnad på riktigt kan vi aldrig komma förbi att det handlar om ändrade livsvanor, i annat fall kan vi släcka våra lampor och famla efter pizzaslicern medan vi nöjda följer succén med earth-hour på nyheterna.

Skönt med snöslask!

2010-03-23T17:22:00.004+01:00

Jag måste säga att det är med stort välbehag jag tar emot snöblaffa efter snöblaffa i ansiktet på väg till sonens skola. Någon kanske suckar djupt och förbannar vintern som inte vill släppa sitt grepp. Faktum är att de stora vattensjuka snöflingorna brukar vara ett gott tecken på att ljuset och värmen är på väg tillbaka, drivorna smälter undan och knopparna sticker upp i rabatter och gräsmattor.

Det är en liten tid av skärseld bestående av lera, slask och hundbajs vi alla ska igenom - men på andra sidan väntar torra parkbänkar, grönskimrande björkar och doft av tussilagobuketter. Jag kan inte annat än känna tacksamhet för årstiderna vi får uppleva. Man får äta sig proppmätt på värmeljus och längta efter riktiga solstrålar med värme i. Man får njuta av dagsmejan och längta till högsommarvärmen som kommer snabbare än man tänkte sig. När svetten lackat hela augusti slår det om och den första föraningen om högre, klarare luft gör sig påmind. Leendet sprider sig då man första gången står med höstjackan på och fyller lungorna, bara för att snart surmulet grymta över den förbannade isskorpan på bilrutan och snödrivan som ramlar in i skon på väg till jobbet.

Ombyte förnöjer heter det ju. Idag välkomnar jag de kalla dödsdömda snöflingorna i nacken, imorgon tänker jag njuta av pilfinkarna på jobbet som visslar efter någon att sätta bo med. Om jag blundar en sekund och tar in världen bara just här och nu, det finns goda chanser att få känna lycka och tacksamhet.

Bättre köpa Ny-Zeeländskt än svenskt?

2010-03-20T08:42:00.002+01:00

Eskil, vår käre jordbruksminister är oftast en mycket bra och sympatisk minister men ibland saknar jag lite bett!

Om det nu är så att Sverige som enda land i EU har lag om att bedöva lamm vid slakt så är det ju fantastiskt, men det kan väl aldrig ursäkta något dåligt. Debatten om lamm som aldrig ser dagens ljus innan det är dags för slakt rullar på just nu och ministern tonar ner det hela och hänvisar till traditionen att äta lamm vid påsk. Ska köttet finnas på borden till påsk så får lammen äta skördat foder inomhus, vi har det ju så kallt. Vill man undvika att köpa kött från lamm som bara stått inomhus får man köpa fruset kött från en annan säsong.

Det kan väl inte vara någon större uppoffring att köpa fruset kött. Samtidigt frågar jag mej om det kanske är bättre att köpa kött från ett land som inte är lika kallt och ogästvänligt där fåren faktiskt går utomhus. Nya Zeeland poppar upp i sinnet med sina gröna kullar och betande får. Deras uppfödning har säkert sina baksidor, men nog borde de klara att hålla djuren utomhus större delen av året?

Jag önskar att Eskil Erlandsson vågade sticka ut hakan gentemot sina lantbrukarvänner och markera att ett hållbart lantbruk har ett etiskt perspektiv där djuren blir med än kotletter på rad. Är vi bäst på slakten kan vi säkert bli bäst i klassen vad gäller uppväxtförhållanden. Var lite modig nu så att jag och fler med mig kan köpa ett lokalt kött med gott samvete även i framtiden!

Från Gaza till Idre på 12 veckor

2010-03-19T17:14:00.004+01:00

Idag tar jag helg med en sprattlande afgansk kille på näthinnan. Det handlar om en elev jag arbetat med på jobbet under en och en halv termin nu. Utan att kunna ett ord svenska landade han i den verksamhet där jag arbetar, en fristående skola på ett av landets större HVB-hem. Vi har gjort en fantastisk resa tillsammans. Till en början handlade dagarna om att lära in de mest basala ord som skola, bok, mat, banan (vilket jag ännu kan på farsi) eller toalett. Klassrummet liknade under lång tid "gäster med gester" och skrattet var aldrig långt borta. Idag rullar arbetet på utan större problem och det känns smått fantastiskt att ha fått bidra till att en människa fått rota sig så pass att livet kan få handla om att planera och drömma om framtiden.

Idag önskade denne elev liksom alla klasskamrater att få ta chansen att åka längdskidor medan det ännu finns snö. De senaste veckorna har eleverna tagit varje chans att snöra på pjäxorna och utanför skolområdet har en rad av barn från Gaza, värmland, Afganistan och andra hörn av världen heroiskt trampat fram över åkrar med meterdjup snö. Svettiga pannor och bländande leenden har varvats med hopplösa rop på hjälp då man likt nyckelpigor på rygg fastnat i drivorna utan att kunna ta sig loss.

I nyhetsflödet av skandaler från institutioner som misskött vården av barn eller socialtjänster som inte tagit sitt fulla ansvar i barns omvårdnad och tillsyn känns det priviligierat att arbeta i en verksamhet med kvalité och hög kompetens. det blir varje dag tydligt hur seriösa aktörer kan erbjuda vård, skola och omsorg för utsatta människor så att livet får en chans att komma på rätt köl och hoppet om framtiden kan börja spira. Sedan tidigare driver Folkpartiet förslaget att HVB-hem (hem för vård eller boende)ska certifieras för att höja kvalitén och skärpa kontrollen. Det är ett bra förslag som jag tror även de seriösa aktörerna välkomnar. Verksamheten är allt för viktig för att behöva dras med skandal efter skandal där människor kommer i kläm och drabbas av övergrepp eller missvård.

Som ett betyg på att insatsen för de barn jag möter i jobbet håller en god nivå tar jag den afganske elevens ord i eftermiddags. Han snörade av sina pjäxor, torkade svetten ur pannan, drack några djupa klunkar vatten direkt från vattenkranen innan han såg på mig och sa: "Jag tänker köpa mig egna skidor". Orden tog jag som ett kvitto på att det känndes värt att drömma om och planera för en framtid trots flykt över halva världen och minnen av våld och otrygghet i hemlandet. Det blir inte svårt att gå till jobbet på måndag, det är ett privilegium!/ Trevlig helg.

Låt Sd tala

2010-03-17T17:26:00.004+01:00

Jag tycker det är helt rätt att låta sverigedemokraterna komma in på skolor på de platser där de är en av de politiska aktörerna. Det känns tvivelaktigt om man vill bidra till ungas upplysning och reflektion att undanhålla information. Först när partiernas företrädare stiger fram i ljuset kan människor göra en rättvis bedömning av det de hör och ser, vilket jag inte tror gynnar Sd i längden.

En förutsättning att släppa fram sverigedemokraterna på skolor runt om i vårt land, eller något parti för den delen är ju att man låter många komma till tals och då helst samtidigt. Argument behöver brytas mot andra argument så att väljaren gör ett välgrundat val. Om det valet efter ett sådant samtal likväl faller på Sd har jag inga synpunkter på valet i sig, men jag kommer aldrig sluta tala för mina egna övertygelser eller granska andras politik.

Helt fel är att likt den skolledare som uttalade sig i P1 under nyheterna idag säga "jag tror inte man löser liknande samhällsproblem med att stänga dem ute". Är människor som driver politik och söker väljarnas stöd (och får det i hög grad på sina håll) ett problem? - Nej, det är möjligtvis åsikterna och sakpolitiken som är tvivelaktig! Sluta upp att särbehandla och nedvärdera sverigedemokraterna som parti, det ökar bara sympatin för dem och gör dem till partiet det är synd om.

Förresten, sa jag att jag tycker ett liberalt val är det klokaste i år? Varför inte välja orginalet - Folkpartiet Liberalerna=D

Folket stöder energiöverenskommelsen

2010-03-17T09:47:00.005+01:00

När Allians för Sverige presenterade sin historiska energiöverenskommelse innebar det en ny linje i svensk energipolitik. Med klimatet och välfärden/jobben och miljön i fokus uttalades strategin med de tre benen "vattenkraft, kärnkraft och förnyelsebara energikällor".

Idag redovisar sifo en undersökning där just dessa "tre ben" är de som svenska folket anser värnar just klimatet och jobben på bästa sätt. Kritiker som angriper kärnkraften väljer att blunda för klimatutmaningen med växthusgaserna som den stora boven samtidigt som de dessutom låtsas som om jobben inte riskeras i den svenska basindustrin. Svenska folket i allmänhet inser i allt högre grad att om jobben ska överleva i industrin krävs en god tillgång till konkurrenskraftig energi, vilket klaras endast om kärnkraften får nyttjas längre än oppositionen tillåter. Alternativet är ju just att förlita sig på de fossila bränslena som förvärrar klimatläget ytterligare. Anser Sahlin att stålverken ska slå igen eller köpa kolkraftsel?

Låt alternativen inom energipolitiken mötas i valrörelsen så är jag övertygad om att alliansens överenskommelse med de tre benen "kärnkraft, vattenkraft och förnybara energislag" kommer vinna störst stöd.

Bländad av en vindmölla?

2010-03-15T19:00:00.004+01:00

Gjorde ett litet inlägg på facebook idag om att det börjar poppa upp vindkraftverk lite här och var i de småländska skogarna. Jag uttryckte min skepsis och fick, som jag väntat, mothugg. Att vara tveksam till vindkraft är som att salta i komposten, man framstår som allmänt miljöfientlig och oförståndig.

Naturligtvis kunde det inte vara mer fel...om jag själv får säga det. Det jag är kritisk till är inte att vindkraft skulle vara ett bra sätt att producera miljövänlig el. Däremot vänder jag mig starkt mot att vindkraften lyfts fram som den stora lösningen på energifrågan och att den inte har några negativa sidor alls. Varje gång någon blåser upp vindkraftens betydelse riskerar vi missa den stora utmaningen att försöka bromsa klimatpåverkan samtidigt som vi ska klara att bevara välfärd, inte bara i vårt eget land utan i världen med Europeiska kontinenten som första anhalt.

Klimatet är hotat nu och vi skulle haft lösningen igår. Att i det läget bygga vindkraftverk på löpande band, slå sig för bröstet och luta sig tillbaka löser ingenting. För det första framförs denna energikälla ofta som en ersättare till kärkraftsproducerad el. Detta är missledande eftersom även om vi byggde på som tokar skulle vinden bara kunna ersätta en liten del av den elproduktion vi får från kärnkraften idag - och det skulle ta tid att bygga ut dessutom.

För det andra möter jag få som har formulerat för sig själva vad vi gör den dag, veckan, månaden då vinden uteblir. Förhoppningsvis har vi varit kloka nog att vi renoverat och kanske byggt ut kärnkraften så det inte är nåt problem. I annat fall behöver vi snabbt hjälp från annat håll. I Tyskland, Finland och Ryssland finns gärna de som hjälper oss. Tyskarna skyfflar in mer kol i sina verk, finnarna ökar effekten i kärnkraften och Ryssland vrider på sin fossila gas (om de är på humör).

Regeringens energiöverenskommelse är unik och bra. Den har tre ben - Kärnkraft, Vattenkraft och Förnyelsebara energikällor. Likväl kan vi inte tala om annat än tre ben om vi ska mäkta med att bevara välfärden och jobben samtidigt som vi hindrar att ytterligare växthusgaser väller ut i atmosfären. Låt inte vindsnurrorna göra oss blinda och tappa fokus - de är och förblir en liten del av lösningen.

Ingen given rättighet

2010-03-14T18:18:00.003+01:00

Det liberala riskmötet är över för denna gång och tåget rullar något försenat mot smålandsskogarna. Det har varit en lyckad tillställning med många givande möten och såväl sakpolitiska diskussioner som lättsammare prat över god mat, till bra musik.

Det vi i vårt land tar för givet - att träffas under fria former och diskutera politikens utformning - är i andra delar av världen en lyx man avnjuter med livet som insats. De mänskliga fri och rättigheter vi omges av här hemma är för många människor obefintliga även på vår egen kontinent.

Birgitta Ohlsson, vår nya EU-minister, belyste detta under sitt raka och skarpa tal om EU idag och det EU vi vill arbetar för att få se i framtiden. Birgitta berörde östersjöns överlevnad, sex/människohandeln, bristande tolerans mot minoriteter och behovet av en sammanhållande gemenskap för att trygga fred och välstånd i Europa.

När jag lyssnar till Birgitta vaknar den liberala ilskan till liv och jag känner en längtan att få komma ut på gator och torg för att sprida liberalismens budskap. Det känns bra att bygga sin politik på den liberala grunden som varit grogrund för de fri och rättigheter vi ser som självklara idag. Samtidigt vet jag att dessa rättigheter aldrig kan tas för givna utan i varje generation måste försvaras och erövras på nytt för att inte försvagas.

Ingen individuell frihet utan personligt ansvar

2010-03-13T18:49:00.003+01:00

Som vanligt känner man sig fullproppad efter såna här tillställningar där seminarierna avlöser varandra och en rad inspirerande människor rör sig på podiet, i kaffekön eller vid lunchbuffén. Två saker väljer jag att särskilt bära med mig från dagen.

För det första är det Jan Björklunds ord "det finns ingen individuell frihet utan personligt ansvar". En grundbult i det liberala/socialliberala samhällsbyggandet handlar om att alltid förvänta något från varje människa. Likt Kennedy behöver vi påminna oss om mantrat "fråga inte vad ditt land kan göra för dig utan vad du kan göra för ditt land". Vi har inte råd att underskatta mnänniskor med snällism och missriktad förståelse. Alla måste vara beredda att bidra till sin egna trygghet, försörjning och utveckling för att sedan kunna bidra till det gemensamma. Först därefter är det samhällets ansvar att sluta upp kring de som behöver ytterligare stöd.

För det andra vill jag citera Igor (lärare från tv-serien 9A) som ser möjligheter i varje elev han möter. Som en fantastisk pedagog flyttar han fokus från vad eleven kan här och nu för att blicka mer mot vad eleven själv säger sig vilja kunna och vart de vill nå i framtiden. Om Sverige och de barn som växer upp här ska kunna trygga välfärden krävs att Folkpartiet får vara med och styra över skolan ytterligare ett par mandatperioder så att vi ser en skola som ser och vill utveckla varje elevs potential. En skola med modiga och kompetenta pedagoger och en skola som gör upp med elevernas "begränsande sanningar" om vad som är möjligt.

Se det från folkpartiets horisont - Se möjligheterna!

Tills döden skiljer oss åt...

2010-03-13T05:50:00.003+01:00

Tills döden skiljer oss åt finns det de som uttalar då de gifter sig. Oavsett formuleringen, eller när i livet det sker så är innebörden ändå att två människor väljer att dela livet var dag så länge det bara är möjligt.

Idag ger jag mig av till Västerås för att lyssna till och delta i Folkpartiets liberala riksmöte. Det kommer bli ett härligt avstamp in i valrörelsen där partiets aktiva får en möjlighet att vässa politiken. Just frågan om att få leva tillsammans så länge man önskar i livet kommer vara en fråga som lyfts fram i Väasterås.

När man hamnar i den situationen att någon i relationen behöver vårdas på ett boende ska man inte behöva välja bort relationen. Kommunala bedömningar ska inte ligga till grund för om man även fortsatt ska få dela vardagens glädje och sorg.

Folkpartiet driver i år "parboendegarantin" för att försäkra alla människors rätt att få dela livet så länge de önskar. Tidigare drev partiet frågan om att få rätt till eget rum, nu handlar det om rätten att få bo tillsammans med den man valt att leva med. Jag tror och hoppas att denna fråga blir ett signum för folkpartiets politik där själen i de sociala frågorna får leva upp ordentligt. Vi ses på gator och torg...

Afganistan - Vänsterns blinda fläck.

2010-03-10T17:26:00.003+01:00

Lyssnar till vänsterns interna debatt om huruvida man ska dra sig bort från den väpnade konflikten i Afganistan eller inte. Jag kan inte säga att man längre blir förvånad men likväl känner jag ilska och häpnad över retoriken.

"Vi får vara beredda att ta konsekvenserna av vårt nederlag" säger vänsterns utrikespolitiske talesman och menar att vi inte löst något med att ha militär närvaro i Afganistan och nu bör ge upp och åka hem. Det är ju väldigt storsint av honom att vara beredd att bära dessa konsekvenser, men frågan är väl vilka konsekvenser det innebär för dem som inte så lätt kan lämna landet? Flickor kommer inte få gå i skolan, oppositionella röster tystas med döden och även de som idag är biståndsaktörer i landet får se till att fly fältet innan livhanken ryker. Dessa realiteter verkar på något sätt inte riktigt sjunka in i vänsterns medvetande utan överröstas av kritiken mot de imperialistiska krafterna, dvs USA och de som har en upffattning om sakernas ordning som alltför mycket liknar USA's.

Visst finns det nu visar det sig även röster i vänstern som tvekar inför ett trupptillbakadragande. Att dessa sen menar att man ska ge det 1 1/2 år och sen ge upp är en annan femma.

Jag är stålt att tillhöra Folkpartiet som klart tagit ställning för de demokratiska rörelserna i Afganistan och som känner en solidaritet med frihetskrafterna på ett sådant sätt att man faktiskt tycker det förpliktigar i att praktiskt agera på plats. Måtte soldaterna långt där borta lyssna till de röster som stöder deras arbete! Jag hoppas svenskarna hller vänstern borta från utrikespolitiken under överskådlig tid....

Liberalt riksmöte

2010-03-10T09:38:00.002+01:00

Jag börjar ladda för två härliga dagar i Västerås med en hel massa liberaler från hela landet som tänker diskutera, lära och ladda inför valrörelsen. Det brukar alltid bli en kick att få mingla med likasinnade...hur likasinnade vi inom folkpartiet nu kan bli. Det ligger lite i sakens natur att vi gärna vrider och vänder på saker och diskuterar med varandra hej vilt. Det är en styrka som jag ser det.

Min ambition är att föra fram lite från riksmötet här på bloggen så att fler kan ta del av det som händer där. Samtidigt kanske det finns något jag själv har lite synpunkter på, vi får väl se. Just nu känns det som om det ljusnar i tillvaron och med den kommande helgen piggnar man till lite efter en kall och låååång vinter. Om nån vecka går det helt klart att sitta på altanen utanför sovrummet och dricka kaffe medan snödropparna sträcker på sig...mmmmmm Hoppet lever!

Vad innebär en ren spruta?

2010-03-09T08:20:00.003+01:00

Jag satt med vår folkpartigrupp i kommunen och pratade lite politik igår. Frågan om sprutbytesprogram kom upp på dagordningen. Frågan känns för de flesta ganska komplicerad och i maggropen är det något som skapar tveksamhet. Är inte fria sprutor till narkomaner det samma som att godkänna missbruket? Blir det inte så att man blandar samman sjukvård och narkotikapolitik? Vad blir nästa steg - att som i Danmark ladda sprutorna med lagom dos?

Jag försöker bena ut vad det handlar om för mig. Först och främst försöker jag hålla maggropen på avstånd och bygga sakliga argument.

Rena sprutor sprider inte smitta. Istället för att orena sprutor cirkulerar i kretsar där missbruk pågår kan rena sprutor förhindra smittspridning och på så sätt förhindra sjukdom, lidande och kostnader.

Ett sprutbytesprogram skapar en kontaktyta mot en marginaliserad grupp bland befolkningen som inte sällan har en dålig hälsa och på andra sätt kan klassas som sjuka. I kontakten med dessa människor kan stöd och insatser erbjudas för att lindra och förhindra lidande.

Jag prövar argumentationen i ljuset av en annan fråga där argument emot handlar om att man i ivern att hjälpa tvärtom riskerar bidra till att öka problemet? Somliga vill inte att man delar ut gratis kondomer till ungdomar för det är en signal att det är ok med sex i tidiga åldrar. Jag tror att ungdomar har sex ändå och ser helst att de skyddar sig mot sjukdomar och oönskade graviditeter. En enkel åtgärd som engratis kondom är kan förhindra mycket lidande - därför ska den delas ut. En ren och gratis spruta kan förhindra onödigt lidande - därför ska den delas ut. Tror jag att människan med sitt beroende avstår missbruket för att man inte får en spruta av landstinget - Knappast.

Det ljusnar.

2010-02-27T11:42:00.007+01:00

Det blir inte bara ljusare ute, det ljusnar på hälsofronten med. Idag fanns det tom ork att åka pulka i 15 minuter med minstingen medan de äldre barnen angrep lördagsgodiset och tv-spelet. Idag går det andas genom näsan utan nässparay=D

Hör och häpna men på vägen hem började det snöa igen. Jag klagar verkligen inte för den här vintern har inneburit att barnen åkt skridskor, pulka, kälke och lekt i snöhögarna som aldrig förr. Det har varit fantastiskt skoj att höra hur de ibland ber om att få gå ut. Då och då har telefonen åkt fram för att dokumentera med ett kort eller två. Kan va roligt att se tillbaka på när man om ett par-tre månader sitter med bar överkropp och lapar sol på uteplatsen.

Häromdagen fick jag ett sug att trycka ner pelargonskott i jorden....låter det nog bli mars först. Nu blir det lite middagslur medan lillkillen slumrar och de stora gått ut till snöhögen....kunde inte låta bli att glutta på curlingbragden inatt vilket satte sina spår

Jag har svikit arbetslinjen...

2010-02-26T17:18:00.002+01:00

Denna vecka känns det inte som att jag har medverkat till att höja sysselsättningsgraden precis. Jag har varit tjänstledig från mitt jobb pga politiska uppdrag, dykt upp mitt i veckan som ahstigast bara för att sen anmäla VAB i två dagar och ligga hemma med lillkillen i soffan och snyta näsorna. Nåja, ibland är det befogat, vilket mina kollegor underströk till den grad att jag tvivlar på att de vill ha mej på arbetsplatsen!

I måndags höll vi allmänpolitisk debatt i fullmäktige för att partierna och enskilda politiker skulle få möjlighet att visionera inför kommande år. Från folkpartiets sida lyftes bla ökade rättigheter för äldre inom äldreomsorgen att forma sitt liv, komma ut i friskluft och att få bo tillsammans även på "hemmet". Vi ansåg att kommunen skulle satsa på en "lekpark de-lux" så att familjer slipper åka till grannkommunen i väster för att ta del av imponerande lekmiljöer. Dessutom ansåg vi att samarbetet mellan kommun och det ideella föreningslivet behöver formaliseras så vi hittar samarbetsformer som håller över tid och som har kraft att omsätta idéer till praktik. Mycket av det som sker inom föreningslivet skulle kunna utveckla många av de kommunala verksamheterna.

Från övriga allianspartier höjdes röster för bättre dialog med landsbygd, nära samarbete med näringslivet, satsning på kommunikationer och snyggare resecentrum, fortsatt allianssamarbete mm
Sosialdemokraterna uppmanades flera ggr att komma med sina visioner om Aneby kommun. När oppositionsledaren Widell talade med störst eftertryck handlade det om att alliansen tack och lov inte infört vårdnadsbidrag samt att regeringen borde avveckla jobbskatteavdraget, även en känga gavs till landstingets införande av vårdval.

Sossarnas strategi består alltså av en sak kommunen inte gjort, en sak regeringen gjort men borde avstått ifrån samt en "dumhet" landstinget beslutat. Lite magert minst sagt! Miljöpartiet kompletterade dock med några förslag om bla ljusterapi och biogasanläggning även om man isåg att kommunens avfall inte räcker till utan att det behöver ske i samarbete med angränsande kommuner. Vinner inte de borgerliga partierna i kommunen får jag nog ta mig en allvarlig funderare över framtiden i politiken...Men nu kommer det scenariot aldrig inträffa=D

Idag låg jag i TV-soffan och lyssnade på en debatt om moderaternas och sossarnas arbetsmarknadspolitik och insåg att det på riksnivå inte väcks så mycket nya tankar inom socialdemokratin, vilket kanske speglar sig på lokal nivå. Nu är det fredagkväll och efter att ha varit borta ett par fredagar ska det bli skönt att bara mysa lite med svensson-TV, chips och ett glas rött. Sen får vi inte glömma Gudrun Schyman förstås - kan inte riktigt släppa politiken.....

finns det nån där ute?!

2010-02-20T18:11:00.002+01:00

Har just avslutat ett seminarie om sociala medier. Detta kommer inte få mig att blogga mindre, inte heller trappa ner på facebook-skrivandet. Som jag redan misstänkte bygger politiskt arbete på att bygga relationer. Ibland frågar jag mig vilka ni som läser bloggen är eller vad ni tycker om det som skrivs där. Förhopningsvis så kan det som skrivs här ge en bild av vem denne liberale politiker är, men också ses som en möjlighet att diskutera, kommentera och tillsammans forma idéer för en bättre verklighet.

Nu ska jag försöka ta in det EU-minister Birgitta Ohlsson har att berätta fast timmen är sen. Nu är ju Birgitta en engagerad talare och ämnet - EU - är en framtidsfråga som liberaler känner starkt för så lyssnandet kommer nog funka bra.

Nässpray och politikersurr

2010-02-19T18:10:00.002+01:00

Efter att ha åkt från Aneby till Sånga-Säby vid mälaren utan att drabbas av en enda snöflinga (reste med bil)har jag under dagen frossat i politiksnack och seminarier. Björklund höll ett anförande kring vad som bör bli stora valfrågor och tillsammans med toppkandidater från hela landet kommenterades regeringens och oppositionens politik för det framtida Sverige. Föga förvånande visade sig regeringens politik i allmänhet och folkpartiets politik i synnerhet hålla måttet bäst.

Mer intressant då att konjunkturinstitutets dragning om de ekonomiska prognoserna före, under och efter krisen i mångt och mycket pekar på att alliansens politik hjälpt Sverige att återhämta sig snabbare ur krisen. Institutet ser också att jobbskatteavdraget på längre sikt absolut bör stimulera till fler arbetstillfällen. Seminariet sammanfattedes i att man svårligen kan komma till någon annan slutsats än att Borg faktiskt har mycket god koll på statens finanser - Bit i det sura äpplet Tomas Östros!

Nu gäller det att microsova någon kvart innan middagen börjar. Med nässpray, vicks och någon stärkande tonic ur hotellets "medicinskåp" ska jag nog överleva kvällen. Imorgon tar flera seminarier vid och det gäller att huv'et är klart och skärpt. Men nu, nätverkande med fp-folk från hela riket........

Nu gäller det att ladda!

2010-02-18T18:26:00.002+01:00

Efter att ha genomlevt drygt halva veckan känns det som den varat i 15 dagar! Förkylningstider och berg-och-dalbana i familjelivet får huvudet att kännas lite tyngre än vanligt. Eleverna på jobbet visade tacksamt nog upp sin bättre sida idag och kollegorna bjöd på både skratt och stöd. Ni är för goa alle sammans!

Imorgon bär det av till Sånga-Säby hotell och konferens för toppkandidatutbildning inom folkpartiet. Från landets olika länsdelar kommer laddade kandidater som ska fortbildas och peppas inför valrörelsen. Platserna är få och jag känner det förmånligt att få del av utbildningen. Visst förpliktigar det sedan att man är aktiv inför valet i sitt hemlän men det ser jag mer som ett löfte än ett hot. Vi är ett rejält stort och motiverat gäng i Jönköpings län som säkert kommer föra Folkpartiet till ett bättre valresultat än 2006.

Jag hoppas helgen ger bra input till min egen kampanj då det gäller att formulera profilfrågor och strategier att föra ut dem. Klart är att de sociala frågorna blir centrala vid sidan av sysselsättningen och tillväxten. Folkpartiet har trovärdighet då det kommer till att värna människor som hänvisats till samhällets marginal. Jag vill arbeta för att stärka situationen för barn i utsatta miljöer, för äldre som vill leva självständigt, för barn och vuxnas rätt till kunskap och utveckling för att nämna några områden. Hoppas tiden finns att kommentera helgen här på bloggen så att fler kan få lite glimtar av arbetet med att formulera världens bästa politik för att föra Sverige in i framtiden. Idag återstår endast att lägga barnen tidigt, packa väskan och komma i säng i tid för en god natts sömn.

Tack.

2010-02-17T18:12:00.002+01:00

Ord av omtanke och välmening spelar stor roll. Efter att ha gläntat på dörren till min privata livssituation har många hört av sig via telefon, nätet eller tagit kontakt direkt bara för att kolla läget och erbjuda sällskap eller två öron som lyssnar. Ibland tycker människor att det känns lite löjligt att komma med råd eller har svårt att hitta rätt ord då man vill trösta utan att tränga sig på.

Jag kan säga för egen del att alla vänliga och varma ord eller gester spelar roll. Min situation är inte kaotisk på något vis men det är klart att det kan kännas tungt och förvirrande. Till alla er som erbjudit fika, pratstunder, en kram eller sagt något tröstande vill jag rikta ett ärligt och varmt tack. Ni är så bra medmänniskor som man kan hoppas på att få ha. Livet rullar på och jag kommer säkert att se till att en del av er får stå för det ni sagt och fixa den där pratstunden eller fikat. Jag kommer inte att hinna med er alla dock;-)

Ps. hoppas att alla ni som hittat hit till min blogg gärna återkommer då och då utan att jag bjuder på privat skvaller, blink, blink Ds.

Mamma och pappa är inte kära längre

2010-02-16T19:10:00.002+01:00

Livet blir som bekant inte alltid som man tänkt sig. Det har vår familj fått erfara den senaste tiden. Nu är vi framme vid en brytpunkt. Ikväll satt jag och min fru tillsammans med barnen och talade om att mamma och pappa inte är kära längre. Ja mer komplicerat än så behöver man ju inte göra det, det finns alltid en möjlighet att komplicera det mycket, mycket mer om man vill – men vem vinner på det?

Det är en udda känsla att börja tänka sig livet där ”äkta man” lyfts bort och ersätts med att man är någons ”ex”. Sen är det klart att etiketten ”pappa” sitter i alla lägen kvar och kanske får den rollen ta ännu större del i livet då annat försvinner. Har man skaffat barn tillsammans och delat många år då finns alltid en del gemensamt kvar. De beslut som tas under en separation är nog avgörande för om det nya livet får en bra start för alla. Att inte heller gömma undan eller skyla över kan vara avgörande för att dagarna ska kännas uthärdliga. Vänner och släkt som vet hur livet ser ut kan trösta, uppmuntra eller bara genom sin blotta närvaro utgöra det stöd som innebär att man orkar fokusera på framtidens möjligheter snarare än att helt upptas av allt det mörka och negativa som ändå är för sent att påverka.

När nu de flesta som lever nära inpå i vardagen vet hur allting ligger till kan det kännas lika bra att få ösa ur sig på bloggen också. Någon tänker säkert att det är väl smått gränslöst att lägga fram alla personliga detaljer i öppen dager! Tvärt om tänker jag, vad är väl värre än att få frågan ”-hur är det idag då?” av någon som egentligen inte undrar utan bara är artig. Om man inte orkar förställa sig blir det oftast mest synd om den som ställde frågan. Nu skonar jag några genom att faktiskt tala om hur det är.

Hur eller hur så rullar dagarna på, det finns mycket som lockar i livet och som gör att tillvaron faktiskt inte ställs på ända. Det blev inte den bästa av jular och blir nog inte den bästa av vårar, men likväl bjuder livet mycket som gör varje stund så oerhört värdefull. Då och då kan faktiskt även jag känna tacksamhet…..vi hörs.

förnyat förtroende

2010-02-15T21:49:00.002+01:00

Efter folkpartiet i Anebys årsmöte kan jag konstatera att jag fått förnyat förtroende att leda föreningen. Med ett par nya tillskott i styrelsen ser det ljust ut för folkpartiet i kommunen och jag ser fram emot en bra valrörelse.

Än mer roligt att jag får toppa listan i kommunvalet för andra gången. Jag kommer ta detta på största allvar och har ambitionen att samla flest kryss. Som förstanamn för partiet i kommunen finns ingen annan målsättning än ordförande för kommunstyrelsen. Sen ska naturligtvis allt syfta till att genomföra en politik där folkpartiet är med och formar innehållet. Nu är valrörelsen igång och jag söker ditt förtroende, hör av sig om du har synpunkter på det jag säger och gör....vi hörs!

Mer över till mig och dig!

2010-02-14T10:41:00.004+01:00

Alliansregeringen har konsekvent drivit tanken om att ju fler som arbetar i Sverige desto större blir vår levnadsstandard och ju starkare blir välfärden. Det ska löna sig att arbeta även på marginalen så att hjulen snurrar och tillgångar genereras för att finansiera tex pensionerna.

Sedan 2006 har mycket stora förändringar genomförts som innebär att inkomst från arbete inte skattas lika hårt. Vet du hur mycket mer du har kvar efter skatt idag jämfört med 2006? Det är inte många som har koll på det. Ta gärna en titt här eller på länken här nedan och ta reda på hur det ligger till just för dig. Ställ dig sedan frågan hur mycket av detta som du vill radera ut genom att höja skatten på din inkomst igen. Fråga dig även om den skattehöjningen skulle få fler att jobba mer? Här går en av de stora skiljelinjerna mellan regeringsalternativen i höstens val. Ta reda på fakta, ta en funderare och gör ditt val. Jag hoppas alliansregeringen (med ett starkt folkparti så klart) får fyra nya år att utveckla sin politik så att än fler kommer i arbete och underlaget till en stark välfärd tryggas.

www.jobbskatteavdrag.se

valfrihet för äldre

2010-02-10T08:01:00.003+01:00

Efter att ha varit i Linköping och bla tagit del av kommunens valfrihetssystem inom hemtjänsten känner jag mig än mer övertygad om att mångfald av tjänster och utförare är eftersträvansvärt såväl i den stora som den lilla kommunen. I det lilla sammanhanget kan det bli svårt att hitta fler aktörer, samtidigt kan kommunens egna varksamhet arbeta för att kunna erbjuda allt större möjligheter att välja hemtjänstens utformning.

När man bläddrar i informationen om Linköpings olika aktörer inom hemtjänsten känns det oerhört roligt att på en sida läsa om attendo och carema, jättar inom verksamheten, samtidigt på nästa sida presenteras ett enpersonsföretag med en kvinna som grundare där flera språk erbjuds vid tjänsternas utövning. Alla aktörer får lika utrymme i informationen och även de små aktörerna får en chans att göra sig hörd. Detta tjänar både den kvinnliga företagaren på och den enskilde äldre som kan tala albanska med sin städare eller den person som ska sköta ens personliga hygien.

Linköpings valfrihetssystem ger kritikerna svar på tal och lägger stor bevisbörda hos opposition att bevisa hur ett borttaget valfrihetssystem skulle främja äldres inflytande, småföretagens tillväxt, möjlighet till tjänster utöver ordinarie hemtjänst eller bemötande på hemspråk. Retorik och svartmålning är en sak, sakliga argument en annan.

Skärp tonen mot Turkiet

2010-02-05T06:35:00.002+01:00

Så har det inträffat igen att en ung människa mördats av sina släktingar för att ha brutit sociala koder i lokalsamhället. En 16-årig flicka begravdes levande i sydöstra Turkiet då hon haft manliga vänner som hon umgåtts med. Känslan inför denna handling blir både avsky och sorg. Hederskulturen blir svår att greppa för den som vuxit upp med svensak fri och rättigheter.

Turkiet söker sig in i EU och frågan debatteras som bäst inom unionen. Många, däribland jag själv, ser ett turkiskt medlemskap som en unik chans att byga en bro mellan orienten och europa. En möjlighet att återknyta den positiva kontakt vår kontinent haft med länderna och folken i länderna bortom bosporen, bortom medelhavet. I en värld där kristna och muslimer allt oftare hamnar i konflikt skulle ett turkiskt EU-medlemskap kunna verka för dialog och försoning samt bli en kil in i främre asien för att stärka demokratiska processer där.

Många är oroliga att Turkiet inte tar itu med sina problem och brister rörande fri- och rättigheter för befolkningen. Dagens nyhet om den mördade flickan stöder dessa farhågor. Det är nu oerhört viktigt att EU än tydligare sätter hårt mot hårt och förtydligar sina krav gentemot Turkiet. Hederskulturen har ingen plats inom den europeiska unionen. Det vore ett ypperligt tillfälle för nya EU-ministern att trycka på från svenskt håll och ta parti för dessa unga killar och tjejer som förvägras leva fria och trygga liv. Varje internationellt fall blir också ett tillfälle att lyfta fram det faktum att hedersrelaterat våld och förtryck finns även i vårt eget samhälle och måste bekämpas här med.

Det var väl inte så dumt?

2010-01-31T22:29:00.002+01:00

Det är ju bra när debatter får saker att klarna. Det var flera frågor i kvällens partiledardebatt som inte fick klockrena klargöranden men det blev ändå tydligt att väljarna har två helt skilda regeringsalternativ att välja på i årets val.

Alliansregeringen verkade stridslystna och sugna att få ta debatten i TV-rutan. Även om inläggen blir korta så finns det lite mer tid än i en rapportsändning eller radioklipp på 10 sekunder. Regeringen fick tydligt fram hur den konsekvent sett till att ge de breda massorna mer pengar att leva för 1400-1700/månad! De förmedlade också självförtroende då det gäller kompetens att driva krispolitik och stimulera till fler jobb. Trost krisen går det se att utanförskapet naggats i kanten under alliansens styre.

Oppositionen hamnade ofta på defensiv. Antingen fanns inga gemensamma svar eller riskerade svaren att låta som om klockan ska vridas tillbaka och gamla lösningar dammas av med ny retorik. Det blev nog tydligt för de flesta tv-tittarna att tusenlapparna kommer flöda ut från den egna plånboken in på statens skattekonto vid en röd-grön valseger. Vänsteralliansen hade lite svårt tycker jag att förklara trovärdigt hur de skulle använda dessa tusenlappar i arbetet för ett bättre Sverige.

Vem tog sig bäst ut av partiledarna? Ja inte var det oppositionsledare Sahlin som gav ett ganska blekt intryck. Reinfeldt uppträdde samlat som en lagledare, bra jobbat. Kanske är jag partisk;-) men Jan Björklund fick ut sina budskap bra och gav (tror jag) både anhängare och motståndare tydligt besked i några frågor. Han tog parti för ett svenskt engagemang i Afganistan för att skydda biståndsarbetare och civila afganer - detta i bjärt kontrast till Ohly som vill lämna denna mörka plats på jorden åt sitt eget öde. Björklund tog även parti för en svensk skola med höga ambitioner och tydliga förväntningar både på elever och lärare. Det är Jans starka kort som han inte ska blygas att spela ut i valrörelsen. Även kärnkraften omnämndes som en tydlig folkpartifråga. Partiet har många fler ambitioner och förslag i sin klimatpolitik men är det parti som tydligast vill använda kärnkraften som en lösning att bibehålla välfärden medan vi långsiktigt ställer om till fler och förnybara alternativ. Det är bra med tydliga alternativ i politiken så denna fråga bör upprepas i valrörelsen.

Håller nu någon inte med i min analys så finns det ju som alltid test på tidningarnas websidor där man själv får betygsätta, så klicka på och se vad du och alla andra tyckte. aftonbladet, expressen,

Visa på visonen om Sverige!

2010-01-31T15:06:00.003+01:00

Ikväll sitter jag klistrad framför tv-rutan då partiledarna träffas i Agendas debatt. Någon skulle säga att det beror på hängivenhet, andra snudd på skadligt beteende men jag gillar helt enkelt politik och politiska samtal. Jag hoppas därför att det inte bara blir två regeringsblock som pucklar på varandra med slagord och retorik ett par timmar utan att någon blir klokare. Lite vassa kommentarer och retorisk finess är visst välkommet men det krävs mer för att förtjäna befolkningens förtroende.

Förra riksdagsvalet var det tydligt att de partier som lyckades förmedla en vision om hur landet ska utvecklas också hade lättast att få mandat från väljarna. Ikväll lyssnar jag särskilt efter vilket samhälle och vilket samhälle talarna helst skulle vilja se i en mer eller mindre nära framtid. Hur vill de som söker mitt förtroende att jag ska kunna leva min vardag? Kommer jag att få mer eller mindre handlingsfrihet, större chans till utbildning o jobb, erbjuds god vård och lyckas vi lösa samtidens stora utmaningar tex hålla växthusgaser i schack och få kontroll på övergödning och kemikalier i kretsloppet? Kan man som partiledare tydligt måla upp en eller ett par tydliga frågor som visar på en framtida vision och som kopplas till relevanta samtidsproblem så är det godkänt. Då finns en bra grund att bygga på inför det fortsatta samtalet fram till september.

En bra start på helgen för Kd och alliansen

2010-01-29T11:00:00.002+01:00

Opinionsundersökningen från synovate visar att det i princip är jämt skägg mellan de politiska blocken samt att stödet för (sd) krymper sakta men säkert. Som jag tidigare uttryckt det tror jag att väljarna allt mer kommer granska sakfrågorna i politiken och debatter mellan Reinfeldt och Sahlin kommer öka stödet för en fortsatt alliansregering med sittande statsminister. Detta stöder nu undersökningarna.

Kristdemokraterna går ut med krav på sänkt skatt för pensionärerna och tror sig kunna övertyga alliansen. Ja, det tror jag också eftersom vi andra, inte minst folkpartiet, redan genomfört skattesänkningar samt ställt krav på fler. Åtminstone ska de sk "fattigpensionärerna" få ökade resurser. Jag är övertygad om att landets pensionärer redan under våren kommer se ännu ett exempel på hur alliansregeringen levererar i faktiska beslut. Pensionärer kommer sannolikt att få något till livs inom en snar framtid, inte minst nu när de ekonomiska prognoserna förbättras något.

Ensamkommande flyktingbarn till Aneby

2010-01-28T12:02:00.003+01:00

Efter att ha halkat vägen fram till Jönköping igår hade jag förmånen att lyssna till tidigare landshövdingen (bl a) Björn Eriksson som gästade länet i egenskap av samordnare/utredare i frågan om kommuners överenskommelser med migrationsverket att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Det visar sig att vårt län är lite av "sämst i klassen" om man ser till statistiken. Endast Jönköpings kommun har haft en överenskommelse. Extra roligt var det då för mig att kunna meddela att även Aneby, länets minsta kommun, har en överenskommelse för 2010 där vi förbinder oss att ta emot fem barn.

Viss kunskapsspridning skedde under gårdagens möte och mer därav behövs för att alla kommuner ska känna sig bekväma inför utmaningen. Efter ett par timmars samtal utkristalliserades ändå en ambition kommunerna emellan att tillsammans i regionen försöka få fram en överenskommelse snarast så att vårt län minst tar sin del av ansvaret att lösa frågan. Många barn väntar i kö på att få en "hemkommun" och lösningen behöver komma fram snarast. Trenden pekar även på att än fler barn kan anlända till landet kommande år vilket ännu mer understryker vikten av att hitta vägar fram till fler och långsiktiga lösningar. Jag hyser gott hopp om att länets politiker med folket i ryggen under våren kan presentera ett upplägg som alla kommuner känner sig bekväma med och som faktiskt bidrar till en drägligare vardag för alla de barn som väntar på besked i ankomstkommunerna.

Förintelsens minnesdag

2010-01-27T10:30:00.002+01:00

Låt oss aldrig glömma. Så har sagts många ggr och likväl är det en ahaupplevelse varje gång man tar sig tid att faktiskt fördjupa sig i det som skedde på vår kontinent under andra världskriget. Jag har följt svt's "världens undergång" som är en dokumentärserie helt uppbyggd på journal/krigsfilmer från krigets samtid. Det är obeskrivliga bilder som mötet tittaren samtidigt som det nästan blir för mycket att greppa, att allt har hänt i vår omedelbara närhet i en inte så avlägsen tid. Av historien lär vi även att orsaken till krig och våld ofta smyger sig på och att det kan hända i de mest civiliserade samhällen om ingen säger stopp i tid. Jag uppmanar varje person som tvivlar på vinsten med EU-projektet och dess bidrag till ökad fred att titta igenom de filmer som vittnar om ett europa några årtionden tillbaka. Idag är det förintelsens minnesdag och vi har alla ansvaret att tala om det som skett så att historien hålls levande bland oss. Jag börjar på min arbetsplats i skolan, var börjar du...?

Plus för regeringen och saab

2010-01-26T19:41:00.004+01:00

Oerhört skönt med Maud Olofssons tydlighet och regeringens beslutsamma agenda i SAAB-affären. Utan att hemfalla åt bekväma och publikfriande lösningar där vi alla skattebetalare fick bli bilfabriksägare och drivare av densamma så pekade alliansregeringen från början på ägaren GM's ansvar att hitta en affärsmässig och ansvarsfull lösning. Nu finns en professionell ägare med sakkunskap och engagemang som med en långsiktig plan istället kan få stöd och lånegarantier från svenska staten i arbetet att driva och utveckla SAAB-bilar. Företaget kommer få lån och möjlighet till finansiering då affärsplanen ska förverkligas. Med oppositionens och Sahlins inställning hade vi skattebetalare idag istället varit ägare och därmed betalar driften av bilproduktion i gungning.

Tack Maud och tack alliansen. Lycka till Spyker, saabanställda och trollhättan!

Vad hörde du?

2010-01-25T08:15:00.002+01:00

Efter debatten mellan Reinfeldt och Sahlin igår känner jag mig knappast överraskad. Retoriken gick att känna igen sedan tidigare drabbningar och (dessvärre) inte så mycket nytt i sakförslag. En sak kändes ändå positiv, Reinfeldt var tydlig med att pensionärerna kan räkna med alliansen.

Under sossarnas senaste regeringsperiod fick inte pensionärerna ta del av en enda skattelättnad. Nuvarande alliansregering har genomfört två under en och samma mandatperiod. Statsministern kunde tänka sig gå vidare med både en tredje och en fjärde skattesänkning för just pensionärerna. Med all rätt ställer Reinfeldt frågan "vem är mest trovärdig i uppdraget att sänka skatten för pensionärer, alliansen eller vänstern?". Mona Sahlin svävar ofta på målet och undviker besvara huruvida det handlar om att minska skatteskillnaden för pensionärer genom att höja för andra, huruvida ingen kommer få ut sammantaget lägre ersättning jämför med nu om oppositionen får igenom sitt förslag samt varför sossarna sätter just 58 år som en gräns vid förtidspensionering om man är så fientligt inställd till definitiva begränsningar i försäkringssystemen?

Den skillnad i opinion man ser då mätningarna rör vilket parti man sympatiserar med ser helt annorlunda ut då man läser av sympatierna gentemot Reinfeldt och Sahlin. Ju närmre valet vi kommer ju tydligare blir de stora statsministerkandidaternas genomslag i opinionsmätningarna. Ska alliansen lyckas fullt ut krävs dock mer av Fredrik Reinfeldt då det kommer till att framhålla de stora vinsterna med regeringens politik. Han kan inte bara ägna sig åt att kritisera sossarna.

Lyssna noga!

2010-01-24T18:54:00.003+01:00

Ikväll är det dags för de båda statsministerkandidaterna (rimligtvis dessa det handlar om) att drabba samman i en debatt som kommer bli startskott i en lång ordväxling fram till september. Med opinionsmätningar i ryggen är det förmodligen en självsäker Mona Sahlin som möter Reinfeldt. Vi kommer nog att få höra en hel del retoriska högerkrokar som vi känner igen, men för den som lyssnar ikväll säger jag bara - "lyssna noga!"

Vilka utmaningar är det dessa båda ser för landet? Hur vill de lösa utmaningarna? Sen gäller det att kritiskt lyssna till hur de båda tänker finansiera sina åtgärder. Hur många miljarder ska plockas ur löntagarnas fickor då Sahlin ska höja ersättningnivåerna i försäkringarna, eller hur många nedläggningar blir det i försvaret då bidgeten ska gå ihop på totalen? Kommer pensionärerna få mer pengar att leva för eller minskas klyftorna genom att andra får mindre?

Reinfeldt ska också granskas noga. Hur mycket mer kommer skatterna minskas för löntagare som med det fjärde jobbskatteavdraget redan fått det alliansen utlovade, en tusenlapp eller mer extra i månaden att leva på? Är det så att Statsministern nu är beredd att stärka de minst bemedlade pensionärernas ekonomi? Förmår han presentera en hållbar politik för energi och miljö? Jag håller tummarna för att Fredrik Reinfeldt framstår som det starka kortet i statsministervalet. Det är rimligtvis så att ju fler drabbningar vi ser i rutan och i etern mellan Fredrik och Mona ju mindre blir gapet mellan blocken i opinionsmätningarna. Återstår bara att väljarna orkar lyssna och ta in vad det är de ska väla mellan om ett halvår...

Grattis Torsås mfl smålandskommuner

2010-01-21T22:44:00.002+01:00

Verkar som om flera småländska kommuner hittat receptet på kvalité och resultat i skolan. Vad säger då rösterna från elever och lärare från Torsås skola i nyhetssändningen?

"vi har bra diciplin och ordning, eleverna har målen klara för sig, lärarna har behörighet och är välutbildade och så är föräldrarna mycket delaktiga i skolarbetet och elevernas utveckling"

Hade inte låtit mycket annorlunda om minister Björklund fått säga det själv;-D
Folkpartiet har all anledning att hålla fast vid sin skolpolitik och försvara den även inför valet 2010.

Se till att sticka ut hakan

2010-01-21T19:00:00.005+01:00

Efter att ha lyssnat på turerna i partiledardebatten under veckan blir jag lite nervös...men bara lite. Det blir obegripligt att förstå hur opinionen kan stödja vänsterkartellen till den grad mätningarna pekar på. Kanske är det så att väljarna ännu bara uttrycker sina sympatier för olika partier vart vör sig. Ju närmre valet vi kommer ju mer fokus på vilket regeringsalternativ man vill se, samt vilken statsminister!

Jag bävar för det vänstergäng som talar sig varma för hur det var tidigare, högre ersättningsnivåer till fler, dyrare att anställa folk samt höjda skatter. Skatterna drabbar många som har råd men proportionerligt blir det mest kännbart för medel och låginkomsttagarna! Pensionärerna kommer få det jämförelsevis bättre - främst genom att alla andra får det sämre.

Ja, jag tror opinionen kommer vända i ganska snabb takt under våren. Ett måste är dock att alliansen sticker ut hakan, talar klarspråk och står upp för sin egen politik. Be inte om ursäkt bara för att vänstervindarna viner och bombarderar med mer eller mindre grundlösa beskyllningar. Det är givet att fler måste arbeta om vi ska ha råd att behålla det vi benämner välfärdssamhället. Det blir då självklart att åtgärder som inte minst forskare och ekonomer stödjer bör användas. Gör det lönsamt att arbeta, lönsamt att utbilda sig och lönsamt att investera i företag. Våga prioritera även om det innebär en del kritik. Ser väljarna att politiker tar obekväma beslut och står upp för dem brukar det faktiskt skapa förtroende. Tar politiker obekväma beslut och svävar på målet eller backar kort därefter blir det inte trovärdigt hur rätt i sak det än är.

Jag kommer göra allt som står i min makt för att samla mandat för en ny alliansregering i september 2010. Jag kommer också försöka se till att Folkpartiet liberalerna tar en ännu större plats i den regeringen. Ett bra steg för att uppnå detta är att allt mer tala om vad vi vill, vad vi ser för utmaningar för Sverige, vilken vision vi har och lämna jämförandet med de andras politik till väljarkåren. Jag vill i alla fall bli vald för de kvaliteer jag har, inte endast pga motståndarens avsaknad av desamma.

(s)-bluffen om pensionerna

2010-01-18T08:10:00.002+01:00

På SVD's ledare avhandlas debatten och retoriken kring pensionärernas behandling då det kommer till skatt på pensionen. Alliansen uppmanas att gaska upp sig och sluta huka - hear hear! säger jag. Mycket riktigt som skrivs i ledaren så talar sossarna mycket om att minska klyftorna (vilket man alltid gjort men med motsatt resultat) men beskriver inte så tydligt hur detta ska ske. När man lyssnar på oppositionen kan det verka som om pensionerna kraftigt skulle höjas eller skatt en på pensionen kraftigt skulle sänkas vid ett regeringsbyte. Sanningen är ju den att alla andra skulle få behålla mindre och på så sätt skulle klyftan minska. Pensionärerna få alltså inte så mycket mer att röra sig med, vilket väl är själva poängen. Tittar man på vad regeringen gjort denna mandatperiod och bortser från att krisen slagit i bromsen i pensionssystemet har mer gjorts för pensionärerna än under lång tid av (s)-styre. Det är hög tid att börja sticka hål på oppositionens retorik och föra debatten i ljuset av fakta. Anfall är bästa försvar sägs det, har jag någon med mig?!

Jordbävning på Haiti

2010-01-13T09:49:00.003+01:00

Efter att ha tagit del av det helvete människor i och kring huvudstaden port-au-prince befinner sig i denna dag känns det svårt att yvas över eventuella problem här hemma i vår vardag. Jag inser att vår del av världen är förskonad från många faror, de största katastroferna har oftast att göra med mänskliga konflikter.

På morgonen var det mest rykten som utgjorde rapportering, endast några få röster nådde utanför Haitis gränser. Såhär är det ofta i situationer av katastrofläge risken för bristande kommunikation och fördröjd hjälp förvärrar läget än mer. Värt att notera är att de ideella, inte sällan kyrkliga, organisationer som arbetar i utsatta områden ofta är bland de snabbaste att få ut nyheter om läget. man har folk på plats eller mer informella informationsvägar som hittar ut med informationen så att hela världen kan få veta hur det står till. Samma organisationer är ofta snabba med att också komma på plats med ytterligare resurser, folk, mediciner, kläder, tält mm.

Jag hyser stor tilltro till det civila samhällets förmåga att driva och organisera humanitära insatser både i normal- som i krisläge. Rimligt är då att samhället kraftfullt stöder och samarbetar med dessa krafter för att optimera alla insatser. Bistånd bör kanaliseras genom de organisationer som finns på plats och kan omsätta resurser i hjälp snabbast och effektivas. För att förekomma olycka och lidande kan vi underlätta ideella krafters arbete kontinuerligt tex genom att göra gåvor till hjälp/stödorganisationer avdragsgilla. Att skänka ska belönas och uppmuntras. Även om vi i vår del av världen inte ofta träffar på dessa stora katastrofer är vi ofta benägna att ge och hjälpa andra. Jag hoppas att många söker olika vägar att ge en gåva till de människor och organisationer som nu mobiliserar för att på plats hjälpa Haitis befolkning. Denna hjälp kommer vara behövd under mycket lång tid då katastrofen drabbat västra halvklotets fattigaste land. Låt oss denna tjugondedag Knut liva upp julkänslan och medkänslan så att inte bilderna av jordbävningens offer seglar förbi för att snabbt sjunka undan. Påminn varandra och håll hjälpviljan vid liv.

Tack.

2010-01-07T13:57:00.003+01:00

Igår fick jag ta emot blommor och gåva från Aneby församling. Jag slutar som ordförande och förtroendevald i församlingen efter drygt fyra år. Det har varit en spännande resa i med och motgång där jag tillsammans med övriga ledamöter i kyrkorådet fått påverka de fyra första åren i den nybildade Aneby församling.

Jag sa igår att jag ville skicka med två förhållningssätt som präglat resonemanget under de gångna åren och som jag tror kommer prägla även kommande år. För det första tror jag att alla människor har något värdefullt att bidra med i församlingsbygget. Vi är unika personer var och en som har olika styrkor. För det andra ska vi låta var och en få komma till rätta i församlingen genom att låta människor arbeta med det de tycker är roligt och som de själva känner sig bra på. På detta sätt blir vi em mångfald som klarar de flesta utmaningar.

En liten reservation dock! Vi ska inte försöka planera allt i minsta detalj utan alltid ha beredskap för det lite oväntade. I en levande församling finns alltid plats för Guds skapande kraft, som vi aldrig kan styra över. Om uppgifterna känns övermäktiga kan vi vara trygga att kyrkan och församlingen består ändå, det kommer inte bara an på oss. Likväl om vi har full kontroll och en plan för allt ska vi påminna varandra om att kyrkan inte finns för sin egen skull, förlora inte fokus på evangeliet om Kristus.

Lycka till nu med de kommande fyra åren, jag tänker finnas kvar i kyrkans liv med nya roller och har stor tilltro till det nya kyrkorådet. Vi ses - Jimmy.

Nu vänder vinden!

2010-01-07T13:41:00.005+01:00

Efter att ha lyssnat till hur oppositionen med hätskt tonläge beskrivit regeringens politik under hösten känns det lovande att verkligheten nu börjar hinna ifatt dessa inte sällan fabulerade beskrivningar. I bilen kunde jag häromdagen lyssna till röster från arbetsförmedlingar i Göteborg, Umeå och Växjö appropå att människor får gå från passivt bidragstagande via sjukskrivning över till aktiv rehabilitering under några månader för att se om där finns någon arbetsförmåga att ta tillvara.

Det som socialdemokraterna salufört som alliansregeringens stupstock beskrevs av de människor som arbetar i verkligheten som en bra reform. Arbetsförmedlingarna vittnade om att de fått väl tilltagna resurser och att de kände sig tillfreds med förberedelserna. Framför allt var det oerhört tillfredställande att äntligen få uppdraget att försöka lotsa människor genom rehabilitering snarare än att gömma undan de sjuka och till synes arbetsoförmögna i sjukskrivning och pension.

Idag rapporterade ekonomiekot om en dyster prognos för länderna inom europeiska unionen. Ländernas totala statsskuld ligger redan klart över den gräns unionen satt upp för sig själv. Inom några år kommer statsskulden vara större än ländernas brutto national produkt. detta är en genomgående trend, utom i några få länder. Sverige är ett av de, vill jag minnas, tre länder där utvecklingen kommer vara den motsatta. Vår BNP kommer bli allt större i förhållande till vår skuld. Mot denna verklighetsbeskrivning ska oppositionens tal om ansvarslöshet i regeringen ställas. Hur trovärdiga blir dessa skällande politiker som öser ur sig floskler och vinklade verklighetsbeskrivningar i längden. jag är övertygad om att verkligheten nu håller på att hinna ikapp Sahlin och vänsterkartellen i stormsteg. Det blir en spännande vår där jag hoppas väljarna orkar lyssna lite djupare i budskapen från regering och opposition innan man lägger sin röst.

För tolerans och generositet 2010

2010-01-01T09:22:00.003+01:00

Under det senaste året har vår kontinent och landet vi lever i visat tecken på ökad intolerans mot det främmande eller avvikande. Ett tufft ekonomiskt läge har säkert ytterligare underblåst de extrema politiska krafterna i vårt samhälle. Mycket pekar på att året vi har framför oss är ett år då vi får se många exempel i vår närhet där människor angrips verbalt och fysiskt i huvudsak för att de är födda någon annan stans eller har en avvikande livsföring och sedvänjor.

2010 kommer bli året då balansgången mellan att värna vårt samhälles grundläggande värden och normer å ena sidan och att välkomna människor från andra kulturer å andra sidan blir allt svårare. Detta därför att många kommer vilja blanda ihop korten och genom fördomar och skrämselretorik få opinionen att motsätta sig det främmande och från mängden avvikande. Många kommer söka syndabockar till våld i samhället och knappa resurser i det offentliga.

Jag hoppas, och tänker själv bidra till, att många höjer sin röst för att skapa en motbild till intoleransen och trångsyntheten. Det kräver mod, engagemang och kunskap. Genom saklighet och skärpa är vi många som kan ge människor en motbild att välja på. Jag kommer 2010 arbeta hårt för att Sverige och den kontinent vi lever på blir en generös plats att leva på där alla välkomnas för att bidra till det samhällsbygge där alla likas värde och respekten för mångfalden värnas. Vi kan och ska fortsatt ha en fri och öppen debatt med rättigheten och tryggheten för var och en att yppa sin mening. Vi ska fortsätta sträva efter individers jämställdhet där ingen förfördelas godtyckligt pga härkomst, kön, funktionshinder eller annat.

Låt oss trotsa spåkulan och göra 2010 till toleransens och generositetens år, Gott Nytt på er!

ut ur idet

2009-12-30T04:19:00.003+01:00

Efter att ha vistats i digitalt ide under julledigheten rivstartar jag nu med en rapport från Antuna äldreboende. Jag går bredvid C o M, två undersköterskor som visar mig hur nattarbetet ter sig på boendet. Klockan är i skrivanbde stund 04:21 och det känns lite slirigt under ögonlocken om jag ska vara ärlig.

Under natten har jag bevittnat hur personalen uthålligt och med stor ömhet mött individer med unika karaktärer och specifika behov. Någon tittas till då och då medan andra behöver mer praktisk assistans upprepade ggr under kort tid. Det blir påtagligt hur viktigt intresset för varje individ blir om mötet med olika människor ska fungera så bra som möjligt. Den gamle bonden får beräta sin ständigt återkommande historia om kossor och hästar medan en äldre dam återkommer till sin barndoms minnesbilder. Medan undersköterskorna med vana händer vårdar och sköter om lyssnar de till det de äldre vill berätta. Omvårdnaden får för den enskilda ibland nästan passera som en parentes i samtalet om livets väsentligheter.

Visst finns det uppgifter under natten som kräver tyngre insatser och där människor uppenbart visar oro och obehag. Sådant är nu livet att dessa tillfällen uppstår. Det känns bra att se hur personalen ändå klarar att vara den trygghet och stabilitet i tillvaron som vacklar förövrigt. Nattens erfarenheter blir helt klart värdefulla minnesbilder i det framtida arbetet att värna det goda inom äldreomsorgen samt vidareutveckla det som kan bli bättre. Helt klart finns det åtgärder i den fysiska miljön som skulle höja kvalitén i omsorgen. Genom färg, bilder, ljussättning, rätt möblering eller annan utsmyckning skulle vardagsmiljön bättre kunna bidra till trygghet, rehabilitering och välmående hos dem som bor och arbetar på boendet - det är min övertygelse. Även om inte allt kan genomföras imorgon är det viktigt att hålla tanken levande om hur vi skapar den bästa omsorgen och livsmiljön för de som bor och arbetar på våra boenden.

Till sist riktar jag ett tack för en givande natt på Antuna. Tack till er som guidat mig genom arbetspasset samt tack till alla äldre som tagit emot mig i sina hem.

Rimfrost och citronknäck

2009-12-20T17:00:00.004+01:00

Det har blivit lite si och så med julstämningen i år. Hemmet har liknat en byggarbetsplats och de pynt som vågat sig fram sent om sider är täckta av ett fint slipdam. Likväl kunde jag från en kasse på köksbänken känna hyacinten som just slagit ut. Jag tittade ner i kassen och såg att amaryllisen också bad om att få se dagens ljus.

Efter lite stök i matsalsskåpet kunde jag skänka mina små lökar en hedersplats på nya diskbänken, noga beströdda med vitt marmorkross. Plötsligt befann jag mig ändå mitt i något som liknar en jul. Genom åren kommer jular och går. De minnen de lämnar efter sig är både ljusa och mörka. Likväl blir de milstolpar i livet som jag bär med mig in i framtiden. Det kan vara minnet av den första granen jag högg i skogen vid huset då jag och min fru just flyttat dit, eller längre tillbaka första julen utan farfar. Minnena målas i ljust och svart. Oavsett vad var tid bär med sig gäller det nog att försöka vara närvarande i nuet så att man inte står där en dag och inser att man inte minns vad man gjorde av livet.

Idag har jag tillsammans med familjen gästat kompisar och för fjärde året samordnat vårt julgodisstök. Totalt blev det väl ett dussin godiskok, faktiskt lite mindre än tidigare år. Barnen har pillat nejlikor i apelsiner och utforskat den mörka källaren och pannrummet med ficklampor. Det är ett underbart ordnat kaos som alltid landar på fötterna. I år bär jag särskilt med mig minnet av att ha lyxen att kunna åka till goda vänner. Tillsammans kan vi bära både glädje och sorg. Inte minst kan vi dela på det praktiska i köket och med barnen så att det blir tid över att bara få vara.

Nu ligger dimman tät utanför fönstret och det är 10 minusgrader. Snacka om att det blir en vacker jul i år. Det finns mycket att vara glad över även detta år - tack.